Julblommor och julgranspynt i Karin Larssons anda

Att smycka julbordet med färska blommor har långa anor. Kring sekelskiftet 1800-1900 var utbudet mycket begränsat. Det var i högreståndshemmen som julblommorna först kom in och det är egentligen först efter krigen som julblommorna fick en större och allmännare spridning i Finland.

Karin Larsson pyntade det Larssonska hemmet året runt med färska blommor. Tll jul var det ofta tulpaner i olika vaser med lite tallris eller andra kvistar från naturen.

Julblommorna i början av 1900-talet bestod främst av olika lökblommor som tulpaner, tazetter och hyacinter. Även azalea, cyclamen och julrosor (helleborus) kunde förekomma.

Amaryllisen, en kär julblomma idag, kunde tidigare inte drivas till jul. Den blommar först i februari/mars i naturligt tillstånd, men med dagens teknologi kan man behandla lökarna så att de blommar till jul.

En julblomma som nästan helt har försvunnit är iskonvaljen (liljekonvalj). Konvaljer odlades tidigare mycket allmänt i Finland.

Både lökblommorna och konvaljerna är växter som inte behöver särskilt hög värme i drivningsskedet. De lämpar sig därför för drivning i växthus på våra breddgrader.

Namnet iskonvalj kommer av att man behandlade konvaljerötterna med is för att få dem att blomma till jul.

En annan rar liten julblomma, som inte heller för tillfället syns så mycket på marknaden är Annasöga-begonian (Begonia Lorraine-korsningar). Den har en skör och enkel karaktär och för mej påminner den om min barndom.

En av orsakerna till att Annasöga inte odlas i större utsträckning idag är hållbarheten. Den är känslig för bl a bladmögel och tål inte långa transportsträckor.

Annasöga- eller julbegonian lämpade sig för drivning till jul eftersom den blommar först när dagen blir kortare än 12 timmar.

Skötsel av julblommorna

Både lökväxter och iskonvaljer är blommor som gärna står lite svalt. Om du har möjlighet så ställ blommorna svalt till natten så håller de längre.

Vattna sparsamt, lite mera vatten till konvaljerna och mindre till tulpaner, hycaniter och amaryllis.

Om du har tulpaner och amaryllis som snittblommor sätt då bara några centimeter vatten i vasen och fyll på efterhand.

Annasöga-begonian vill gärna ha en ganska jämnt fuktig mylla. Vattna lite och ofta och kontrollera att det inte lämnar vatten på fatet eller i skyddskrukan.

Gammaldags julgranspynt

Till gammaldags julgranspynt hör olika halmdekorationer. Förr pyntade man också med riktiga äpplen, pepparkakor, julkarameller och olika pappersdekorationer.

Det var viktigt att pynta granen med något ätbart så att barnen fick något när det var dags för julgransplundringen på tjugondag knut.

Toppstjärna i halm till julgranen

Material:

• 40-50 st halmstrån ,längd ca 30-40 cm (halmstrån kan köpas i hobbyaffären)
• tjockare metalltråd (till stomme för stjärnan, jag använde en dubbel aluminiumtråd, finns i hobbyaffären)
• fiskedarn eller dylikt att sy med
• stoppnål

46 s

Strömsö inslag: Halmstjärna - Spela upp på Arenan

Gör så här:

1. Lägg halmen i blöt. Vattnet får gärna vara varmt eftersom det gör att halmen blir fortare mjuk.
2. Forma ringen av metalltråden, diameter ca 10 cm och kom ihåg att det skall även vara en stjälk för fastsättning i julgranen.
3. När halmen är mjuk gör du två knippen som du binder ihop på mitten med hjälp av fiskargarnet. Dra till ordentligt! Jag använde 24 halmstrån per knippe.
4. Bind ihop båda knippen i kors ovanpå varandra.
5. Placera halmknippet mitt på metallcirkeln och sy fast halmstråden på metallcirkeln ett i taget.
6. När stjärnan är klar kan du klippa till den till t.ex. en femuddig stjärna.
7. Fäst en glansbild eller en virkad stjärna i mitten om du vill.
8. Sätt halmstjärnan i lätt press tills den har torkat.

Obs! Halmstjärnor är sköra så förvara din halmstjärna i en låda – t.ex. i en pizzakartong.