Den 24 december skapar också ångest
Julen är glädjens högtid, men också sorgens. För många är det en tid då familjen samlas och man njuter av tid tillsammans med sina nära och kära, men för vissa kan julen också förknippas med stress eller ångest.
Tidigare började julpyntet komma upp i december. Nu börjar butikerna lägga julpynt i fönstren redan i oktober.
Likt stora vågor som slår mot stranden väller människor ut och in genom köpcentrens automatiska dörrar. Julmusiken spelas högt ur butikernas högtalare och överallt påminns konsumenterna om att julen är här. Stämningsfullt tycker många, hemskt tycker vissa.
På Krisjouren för unga i Helsingfors blir det i juletider mycket tal om julen och ångesten som kan förknippas med den. För de ungdomar som inte mår bra under julen blir det för varje år svårare att undvika den.
- Tidigare började julpyntet komma upp i december. Nu börjar butikerna lägga julpynt i fönstren redan i oktober och för sådana personer som är lite rädda för julen blir perioden där de aktivt försöker undvika allt sådant mycket längre, säger Heidi Nygård-Michelsson som arbetar som krisarbetare på Krisjouren för unga.
Hon säger också att det blir allt svårare att fly julen.
- Det talas om julen överallt, det syns i butikerna och allting stängs inför julen. På så sätt blir det svårt att undvika den. Det finns inga julfria zoner, säger Nygård-Michelsson.
Förväntningar gör oss stressade
Att julen ger ångest kan vara svårt att förstå då högtiden på många sätt är en glad tillställning. Men det är bland annat julens positiva anda som skapar ångest.
- Speciellt om det är någon som känner sig nedstämd så kan det vara ångestframkallande att det kommer en julhelg där man ska vara glad och uppåt. Kontrasten kan bli stor om man själv är ledsen men det förväntas att man ska vara glad.
Förväntningar på en perfekt jul kan skapa stress hos många familjer. Julmaten ska smaka gott, presenterna ska inhandlas och julgranen måste passa in i vardagsrummet. Annika Kihlman arbetar som krisarbetare på Föreningen för Mental Hälsa och hon säger att julångesten ofta grundar sig på förväntningar.
- Det är föreställningen om hur en jul ska se ut och att det ska vara trevligt och allt ska fungera bra som kan skapa stress. Stressen skapar sedan ångest och trötthet och man kan känna sig mer ensam än förut. Vissa funderar också på hur de ska fira jul och med vem.
Barnfamiljer hör av sig
Vid juletider hör också barnfamiljer av sig till Föreningen för Mental Hälsa.
- De funderar över ekonomin och de skulle vilja mer än vad de har möjlighet till. De funderar också på om barnen blir besvikna om man inte har tillräckligt med presenter. Då kan man ta upp det till diskussion och fundera över om det verkligen är så att barn blir besvikna om de inte får en massa saker. Det kan vara andra saker som är jätteviktiga.
Ensamma personer drabbas
Enligt Föreningen för Mental Hälsa är det ensamma personer som drabbas mest av julångesten. Det är ofta frågan om äldre personer som mist sina närmaste. Vid jul kan sedan ensamheten kännas mer överväldigande än vanligt.
Leif Berg som arbetar för föreningen Anhörigas stöd för mentalvården säger att det vid högtider som julen är väldigt viktigt att man hör av sig till ensamma personer i sin omgivning.
- Om man känner ensamma personer så är det alltid trevligt om man kan kontakta dem på något sätt och på så vis påminna personen om att den inte är glömd. Att bjuda en ensam person hem till sig på kaffe är en väldigt fin sak att göra.