Arbetsgivarknep leder till sänkta löner

Det svåra ekonomiska läget kommer att leda till lönesänkningar i år, bedömer Seppo Koskinen, professor i arbetsrätt vid Åbo universitet.

Också arbetsgivarorganisationen Finlands Näringsliv EK ser lönesänkningar som ett alternativ till uppsägningar.

I hälften av alla kollektivavtal finns en personlig lönedel som arbetsgivaren i praktiken ensidigt bestämmer om. Då avtal blir företagsspecifika ökar också i regel arbetsgivarens inflytande över lönenivån.

Inte ens en nollösning hjälper

Enligt Koskinen är arbetstagarnas förhandlingsposition mycket dålig.
- Även om arbetsmarknadsorganisationen skulle enas om en nollösning blir det i år aktuellt med lönesänkningar i högre grad än tidigare.

Koskinen konstaterar att det under de senaste tio åren har skapats nya förutsättningar för lönesänkningar.

- Arbetsgivarens makt ökar inom lönepolitiken. Arbetsplats- och företagsspecifika lösningar utarbetas nu oftare. Arbetsgivaren kan ändra på villkoren med hänvisning till uppsägningsrisken. Under de senaste veckorna har det funnits flera fall där arbetsgivaren ändrat på arbetskrav och arbetsuppgifter. Då arbetsuppgifterna ändras kan arbetsgivaren också ändra på lönenivån.

EK: Företagsspecifikt – inte riksomfattande lönesänkningar

- Näringslivets arbetsgivarorganisation EK har redan tidigare krävt att helgdagar som infaller på vardagar inte skulle vara lediga dagar utan vanliga arbetsdagar. Enligt arbetstagarorganisationerna skulle detta i praktiken också innebära en lönesänkning.

Markus Äimälä, jurist vid EK, konstaterar att det nya året för med sig svåra tider.

- Om läget för företagen försvagas ytterligare måste arbetsgivarna nog börja fundera på lönesänkningar för att undvika en minskning av arbetskraftsmängden.

EK är ändå inte ute efter en allmän lönesänkning som skulle gälla alla löntagare, säger Äimälä.

- I de företag där det går dåligt borde man diskutera möjligheten att tillfälligt ändra på villkoren i arbetsförhållandena.

Professor Seppo Koskinen konstaterar att en ändring i lönevillkoren kan ingå i kollektivavtal. Då kan arbetsgivaren besluta sig för att kraven i arbetet ändras och att arbetstagarens personliga kompetens därmed förändras.

Enligt Koskinen har arbetsmarknadsorganisationerna redan ingått avtal om undantag.

Dessutom finns det lönesättningssystem, till exempel provisionslöner, som gör det möjligt att ändra på löner.

En lite nyare praxis är att arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att arbetstagarens arbetsavtal årligen granskas. I samband med detta skulle arbetsgivaren ha rätt att korrigera lönen.

Arbetstagaren drivs in i ett trångt förhandlingshörn

Enligt professor Seppo Koskinen har arbetsmarknadsparterna allt mer övergått till att fastslå löner så att de består av en arbetsrelaterad del och en personlig del.

Här är det arbetsgivaren som gör bedömningarna.

- Den här typen av avtal innehåller inte längre en minimilön, konstaterar Koskinen. Och då det ekonomiska läget försvagas kan arbetsgivaren alltid försöka påverka den personliga lönedelen. Dessa avtal är mycket arbetsgivarvänliga.

Professor Koskinen oroar sig över arbetstagarens förhandlingsposition.

- Vissa löntagare kan vara skickligare än andra på att förhandla om sin lön med arbetsgivaren. Man kan nog konstatera att arbetstagarens position håller på att bli mycket svag.

Det är dock ovanligt att lönestrider förs till rätten.

- Med tanke på att den här nya typen av löneavtal är så arbetsgivarvänliga förekommer det ändå rätt lite konflikter som förts till rätten.
Rättstvisterna har främst gällt allmänna lönesänkningar där inga bedömningar om personliga lönetillägg ingått. Arbetsgivaren har bara helt enkelt sänkt lönerna för alla utan att gå igenom det enskilt med löntagarna.

”Struntprat att det saknas flexibilitet”

Inte heller den lag om likaberättigande som trädde i kraft vid årsskiftet kan underlätta läget trots att det också gäller löner.

- Den här typens allmänna planer och lönekartläggningar fungerar då ekonomin rullar bra - men då det uppstår ett verkligt behov av att försvaga villkoren så försvagas de oavsett planer på något annat, säger Koskinen.

Det talas mycket om att arbetsmarknaden är för stel. Professor Koskinen avvisar detta.

- Den här typen av kollektivavtal – som grundar sig på både arbetsuppgifter och personliga egenskaper - kan arbetsgivaren egentligen använda till hundra procent.

- Och därför är det nog fel att betrakta kollektivavtalssystemet som stelt och oflexibelt.

Merja Niilola
Yle Uutiset