Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Många frågor kring hotad skola i Jakobstad

Ruusulehto skola i Jakobstad
Bildtext Ruusulehto skola i Jakobstad.

Ett 80-tal personer dök upp vid Ruusulehto skola på onsdag kväll för att ta del av det senaste kring skolhotet. Ett av förslagen är att gå in för tvåspråkiga skolhus.

Med sina 113 elever i allt från förskola till sjätte klass är Ruusulehto skola den minsta av Jakobstads tre finska skolor.

Därför är Ruuslehto också den mest hotade. Förslaget som stadens tjänstemän presenterade på kvällens möte var att Ruusulehto går ihop med Länsinummi skola och att eleverna flyttas dit. De skulle precis rymmas in, enligt de grönas politiker Anna-Maija Lyyra.

- Men då skulle den skolan bli väldigt full.

Långt avstånd

Av de 80 som dök upp var de flesta föräldrar till skolans elever. Och ju yngre barn de har, desto större var oron vilket är naturligt. Avståndet till Länsinummi är fyra kilometer, och tjänstemännen på plats fick ta emot många frågor kring hur det skulle gå med praktiska saker som skolskjutsar.

- Det fanns en berättigad oro bland föräldrarna. Man är rädd för vad det här ska innebära, säger Ruuslehtoskolans rektor Jyrki Mikkonen.

Mötet hölls i mycket god tid. Skolnätsutredningen i Jakobstad har precis inletts, vilket innebär att föräldrarna inte fick svar på särskilt många frågor. Till exempel hur mycket staden egentligen skulle spara på en stängning. En kritisk synpunkt gällde stadens dåliga framförhållning. För bara två år sedan byggdes Ruusulehto skola ut för att också rymma förskolebarnen.

- Man tycker att skolan är i bra skick och att det därför vore dumt att stänga den, säger Anna-Maija Lyyra.

Många frågor utan svar

Ingen kunde alltså svara på vad staden kan tjäna på att stänga Ruusulehto. Ingen kunde heller svara på hur mycket fler skolskjutsarna skulle bli och vad de skulle kosta. Ytterligare en fråga som blev obesvarad var den om stadens eventuella nybyggen. Det talas om att staden behöver en ny byggnad för språkbadsskolan, men det kan vara mycket dyrare att bygga nytt jämfört med att fortsätta använda de byggnader man har.

- Det fanns många frågor utan svar. Jag tycker ändå inte att informationstillfället hölls för tidigt. Tvärtom, de här sakerna är så viktiga att vi som politiker måste ge folk en möjlighet att reagera och komma med förslag.

Tvåspråkiga skolbyggnader?

Ett sådant förslag är att gå in för flera tvåspråkiga skolbyggnader. Jakobstad har redan en gemensam gymnasiebyggnad för de två språkgrupperna, även om lösningen är tänkt som tillfällig. Pro Jakobstad har lämnat in en motion om att staden borde gå in för flera lösningar där två skolor delar byggnad.

- Det är en av de saker som kommer att utredas under våren, säger Anna-Maija Lyyra.

På svenska sidan finns det också ett visst hot, och det gäller främst Bonäs och Vestersundsby skolor som är Jakobstads två minsta svenskspråkiga grundskolor.