Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Amerikansk närvaro i Estland vapen mot rysk propaganda

Från 2015
Uppdaterad 08.01.2015 08:35.
Amerikanska soldater i Estland.

De amerikanska trupperna som är placerade i Estland har visat sig vara ett viktigt inslag i kampen mot rysk propaganda. Soldaterna är populära i Estland och utmärker sig med sitt trevliga och mjuka sätt. Kontrasten till den bild ryska medier vill ge av dem – som ett aggressivt hot mot Ryssland – är stor.

Soldaterna avfärdar de ryska anklagelserna bestämt.

- Estland är vår Nato-allierade och vi är här för att hjälpa esterna att uppnå de mål Estland har för framtiden, säger löjtnant Adam Conkwright. Det handlar om att vi är inbjudna och att vi vill ge dem något som tack.

Det amerikanska kompaniet på 150 man utmärker sig från första stund som ett glatt och positivt gäng. Deras uppgift för dagen är att putsa gamla kanoner på Estlands krigsmuseum, Laidonermuseet i Viimsi.

- Jag tycker om det här uppdraget. Jag läste historia som huvudämne på college, säger Conkwright, så jag uppskattar varje möjlighet att vara på ett museum.

Dessutom är besöket på museet ett avbrott i vardagen, som för det mesta handlar om militära övningar, med eller utan estniska kollegor. För de mesta är kompaniet, en del av en infanteribrigad hemma i Texas, utomhus i det kalla vintervädret.

- De är våra värdar och vi kan inte bara gå omkring och förvänta oss gratis lunch varje dag, förtydligar löjtnant Conkwright sitt glada leende.

Amerikanska soldater i Estland.

Väst är inte synonymt med Vita huset

Formellt är den amerikanska närvaron i Estland en del av Nato-samarbetet, men när de första trupperna kom hit i våras så var det president Barack Obamas beslut.

- Vi är här för att hjälpa våra Nato-allierade på alla sätt, säger korpral Ahmed Amin.

- När vi klär oss på uniformen representerar vi vårt land, enligt löjtnant Adam Conkwright.

- Vi har stridit i Irak, vi har varit i Tyskland och nu är vi här, menar sergeant Gustavo Galvan. Vi är här så länge vi har order om att stanna.

I den ryska propagandan handlar USA:s närvaro i Estland och andra grannländer till Ryssland inte bara om trupperna. Också många medborgar- och välgörenhetsorganisationer beskylls för att vara amerikanska verktyg mot Ryssland.

Ett exempel är multimiljardären George Soros Open Society-nätverk. Open Society finns i nästan alla Rysslands grannländer. Den estniska dotterorganisationen är Avatud Eesti Fond.

Mall Hellam, chefen för fonden, säger att det är absurt att påstå att Open Society strävar efter att underminera Kremls intressen.

- Väldigt stora ledande krafter i Ryssland befinner sig i en situation där de inte kan förstå att Europas och västs agerande faktiskt bygger på värderingar.

En tredje form av amerikanskt inflytande som finns i Estland är den amerikanska ambassadens aktiviteter.

Eftersom USA och Estland är så nära allierade så kanske det inte är överraskande att ambassaden har representanter för en rad institutioner med egen säkerhetspolitisk agenda; utrikesministeriet, FBI, CIA, NSA, Secret Service.

USA anses också i praktiken styra Natos Cyberförsvarscenter i Tallinn. Inget av det här är i sig kontroversiellt.

Inte är det heller kontroversiellt att USA:s ambassad föreläser i estniska skolor, det gör också Finlands ambassad. Men när Svenska Yle ska följa med ambassaden på en skolföreläsning i Haapsalu, får vi plötsligt nej. Det är FBI som sätter stopp för oss.

- Jag vet inte varför, säger ambassadens PR-ansvarige Bradley Hurst. Alla inblandade institutioner genomför en egen bakgrundskontroll och jag tror att FBI helt enkelt inte hann med.

Jag möter Hurst i Otepää Gümnaasium, där han föreläser inför en till synes helt vanlig klass tonåringar.

Huvudtemat är universitetsstudier i USA, men under den första delen av lektionen försöker Hurst få igång en diskussion om säkerhetspolitik, medier och propaganda.

- Vi är här för att diskutera och för att svara på eventuella frågor, säger Hurst, det är viktigt med en öppen diskussion. USA figurerar ofta i nyheterna.

Jag frågar om inte hans föreläsning på sätt och vis bekräftar beskyllningar i ryska medier att USA aktiv jobbar med propaganda i Estland och att amerikanernas popularitet kanske är en följd av framgångsrik propaganda?

- Jag skulle inte kalla det propaganda, vi vill också veta vad de tycker. Det är det som är poängen med våra skolbesök, att få veta vad ungdomarna tänker.

- Vi besöker också ryskspråkiga skolor, tillägger han.

I Otepää var det skolan som bjöd in amerikanerna, inte tvärtom, och eleverna tyckte inte att de utsattes för amerikansk propaganda.

- Det var inte propaganda för han sa ju som det är, som det där att president Obama personligen lovade att USA:s trupper är här om något händer, menar Arnold Sumberg.

Jag frågar eleverna om det skulle vara bra om också Rysslands ambassad kom på besök?

- Det skulle vara jätte intressant, men det är inte realistiskt, säger Saamuel Stepanov, eller det låter åtminstone på något sätt helt fel.

Förmågan, eller oförmågan, till samarbete med esterna är på sätt och vis nyckeln till eller beviset på att amerikanerna på riktigt är populära i Estland samtidigt som Putins ryssar inte är det.

Åtminstone är det den bild de amerikanska soldaterna som putsar kanoner på krigsmuseet ger mig.

- Jag blev genast positivt överraskad när jag kom hit, säger löjtnant Adam Conkwright. Esterna känner vår säkerhetspolitiska doktrin lika bra som vi, så de har inga problem med att jobba med oss.

Amerikanska soldater i Estland.

Den ryska minoriteten delad

I Estland är det svårt att hitta personer som verkligen tror att USA är roten till allt det onda som händer i Ukraina, åtminstone bland den estniskspråkiga majoritetsbefolkningen.

När Rysslands president Vladimir Putin i december beskyllde amerikansk imperialism för krisen, så blev inte många överraskade. Han upprepade bara ett ryskt mantra som har basunerats ut under en längre tid.

För skoleleverna i Otepää är det svårt att förstå hur Putin resonerar. För dem är det USA gör till och med mer trovärdigt än det den egna regeringen håller på med.

- Vi vill ha USA:s stöd, säger de enstämmigt åt mig.

Att etablera att amerikanerna både formellt och informellt är inbjudna av esterna själva är inte svårt. Men bland den ryskspråkiga minoriteten finns det många som ser negativt på USA:s närvaro i Baltikum, trots att de kan vara svåra att hitta.

- Det finns många som ser väst som den aggressiva parten, intygar högskolestudenten Maria Syrovatskaja, men det är en känslig fråga att tala om.

Enligt Syrovatskaja är de mest Kremltrogna ryssarna en direkt produkt av den propaganda de flesta ryska medier konstant förmedlar.

Problemet, säger hon, är att de västerländska medierna är så ytliga att de inte kan påverka de här mänskornas attityder.

- Jag följer med de få självständiga medier som ännu är aktiva i Ryssland. Det är där jag får detaljer om det som händer i Ukraina och de ställer olika åsikter mot varandra, berömmer Syrovatskaja.

Skoleleven Saamuel Stepanov har bara hört den ryska propagandan indirekt. Han och klasskamraten Arnold Sumberg tycker att problemet är att den ryska sidan inte ens försöker ge dem korrekt information.

- Det enda vi får höra om Estland från Kreml är att vi är fascister eller att något annat av våra grannfolk är fascister, säger Stepanov. Det är inte sant.

Vilken bild de amerikanska soldaterna har fått av Estland är svårt att säga, förutom att den är positiv.

- Vi har fått se Tallinn, Tartu och en hel del av landet, säger korpral Ahmed Amin. Allt har varit fantastiskt. Vår uppgift är att visa vårt engagemang för våra Nato-allierade och med tanke på hur vi har blivit emottagna här så har det varit lätt.

Mall Hellam från Eesti Avatud Fond betonar att det enda sättet att bekämpa den ryska propagandan är genom korrekt information om livet i Estland.

- Det är viktigt att visa att påståendena att ryssarna i Estland lever under förtryck inte stämmer.

- De har det betydligt bättre här än invånarna i Ryssland har det, påpekar hon utan att förneka att många ryssar har anledning att känna sig utstötta också i Estland.

Gång på gång upprepar hon att Estlands val om att vända sig västerut handlar om värderingar och inte är en politik dikterad av Washington.

- Avatud Eesti Fond leds av en estnisk styrelse och vi har väldigt lite kontakt med den amerikanska ambassaden.

Bradley Hurst, som förstås uttryckligen representerar USA:s officiella utrikespolitik, påpekar att ambassaden i Tallinn är liten.

- Vi är fullt sysselsatta med vanligt diplomatiskt arbete, säger han, vi har inte tid eller behov av att dupera esterna.

Gustaf Antell