Funktionshindrade kan vänta flera år för att få hjälp
Många funktionshindrade i huvudstadsregionen står i kö för en assistenthund, som ska hjälpa till i vardagen. Sju personer väntar på sin första hund och tre personer på en ny hund, men Invalidförbundet har bara möjlighet att utbilda fem hundar om året i hela landet.
Om Pauli Ritola tappar sin penna under skrivbordet får han inte själv upp den. Då lunkar assistenthunden Aamu till undsättning och lyfter upp pennan åt honom.
Hunden plockar upp saker som fallit på golvet, beställer hissen ifall knappen är på en opasslig höjd eller hämtar telefonen om du lämnat den i ett annat rum. - Pauli Ritola
Pauli Ritola har haft den svarta labradoren Aamu vid sin sida de senaste åtta åren. Hans förra assistenthund var med honom i 13 år.
- Då min förra hund dog väntade jag på Aamu i ett halvt år, berättar Ritola som själv jobbar med assistenthundsfrågor på Invalidförbundet..
Nu är väntetiden betydligt längre.
- I huvudstadsregionen finns just nu sexton verksamma assistenthundar. Sju personer står i kö för att få sin första hund och tre personer väntar på en ny hund.
Årligen utbildas fem hundar i Finland. Räknar man med hela landet står närmare fyrtio personer i kö för att få en assistent på fyra ben.
Så vad gör en assistenthund?
Djurets främsta funktion är att hjälpa till med vardagliga sysslor som kan vara oöverkomliga för en person med ett funktionshinder.
Hunden hjälper till med att skapa sociala kontakter som kanske annars inte skulle uppstå för att du sitter i en rullstol.
- Hunden plockar upp saker som fallit på golvet, beställer hissen ifall knappen är på en opasslig höjd eller hämtar telefonen om du lämnat den i ett annat rum, berättar Pauli Ritola.
Assistenthunden ger även ägaren en orsak att bege sig utanför det egna hemmet.
- Den är en trygghet när du rör dig utomhus och hjälper till med att skapa sociala kontakter som kanske annars inte skulle uppstå för att du sitter i en rullstol, förklarar Ritola.
Utbildningen kostar som en medelstor bil
Skillnaden mellan ledarhundar för synskadade och assistenthundar för till exempel personer med funktionshinder ligger i hundarnas status.
- Ledarhunden etablerades som ett medicinskt hjälpmedel redan efter krigen och finansieras med offentliga medel. Assistenthunden kom till Finland för bara 20 år sedan och finansieras med stöd från bland annat Penningautomatförbundet, berättar Pauli Ritola som anser att även assistenthundar borde åtnjuta offentlig finansiering.
Att utbilda en ny hund kostar lite på 20 000 euro och tar cirka två år. En majoritet av assistenthundarna är labradorer och de jobbar oftast tills de är tio år gamla.
- Med Aamu har vi inte råkat ut för några konstigheter. Men med den förra hunden glömde jag ibland bort att den var en labrador så den kunde få för sig att börja springa efter ekorrar i parken på arbetstid, skrattar Ritola.
De flesta människor man möter i parken har lärt sig att inte klappa eller hälsa på en arbetshund.
Klappa inte hunden
Då labradoren Aamu är på jobb bär hon en väst med texten assistenthund. Då ska man helst inte klappa eller hälsa på henne.
- De flesta människor man möter i parken har lärt sig att inte klappa eller hälsa på en arbetshund, säger Ritola.
Hemma hos Ritolas har Aamu sällskap av fyra andra hundar. Pauli Ritola poängterar att det är viktigt även för en assistenthund att få koppla av och leka.
- För ett tag sedan var jag på en längre rehabilitering och då blev det många långa dagar även för Aamu. Mot slutet av veckan signalerade hon att hon tröttnat på stressen genom att gå och lägga sig under en soffa. 20 minuter senare var hon ändå tillbaka och undrade vad som sker till näst, berättar Ritola med ett leende.
Ledarhundar har funnits med sedan världen var svartvit. (på finska)
