Vinterbad är inte bra för alla
Det är många i Finland som redan på våren börjar vänta på följande vinter för att kunna vinterbada igen. Superlativen haglar då det gäller vinterbadandets positiva effekter.
Omkring 100 000 finländare använder allmänna vinterbadplatser och uppskattningsvis lika många runt om i landet brukar ta sig isiga dopp vid hemmabryggan.
Vinterbad betyder bad i öppet och kallt vatten vintertid, ofta just i isvak. Förutom i Finland finns det entusiastiska vinterbadare i åtminstone Ryssland, Sverige, Norge, Danmark, Kanada, USA och Kina.
Men alla är inte lika övertygade av påståendena om det hälsofrämjande i vinterbadandet. Det kan också vara direkt farligt att sänka ner sig i iskallt vatten, säger en del läkare och andra hälsoexperter.
Till dem hör åtminstone den svenska överläkaren Mikael Sandström som presenterat sin åsikt.
- Man får ett väldigt högt blodtryck då man går ner i vaken, och det är ingen bra idé för dem med dåligt hjärta. Det kostar på allas hjärta att arbeta under stress, säger Sandström i intervjun.
Inte enbart fördelar
Det finns många studier som visar att vinterbadare är friskare och har färre sjukdagar än andra.
Men det är oklart vad som kommer först, alltså om själva kallbadet påverkar hälsan positivt eller om personer som inte är helt friska personer väljer bort vinterbad, säger den danska forskaren Bo Belhage som gjort en undersökning om saken för Köpenhamns universitet.
Kroppen kyls ner extremt snabbt, vilket får kroppens försvarssystem att sätta igång och man får egentligen en stressreaktion. Blodkärlen drar ihop sig, blodgenomströmningen i hjärnan halveras och chocken utlöser endorfiner och adrenalin.
Även om chocken upplevs som positiv kan den vara farlig; äldre personer kan i värsta fall få hjärtstillestånd, och tillståndet kan också vara farligt för personer med högt blodtryck.
- Jag har under mina drygt 20 år på jouren inte stött på en enda patient som tagits in för att återupplivas på grund av vinterbad, säger Johanna Kaartinen, avdelningsöverläkare för akuten på Pejas sjukhus i Vanda.
Men enligt Kaartinen finns det knappast någon som kan svara exakt på frågan vilka risker som ingår i vinterbadandet då kroppen utsätts för extrem chock.
- Det är svårt att säga att om något hjärtproblem triggats igång av vinterbad, att vilket är sambandet. Det som man kan säga med säkerhet är att vinterbad inte orsakar förfrysningar - om sådana uppkommer handlar det nog om olycksfall där personen hamnat i kallt vatten och legat i för länge, säger Kaartinen.
Läkare brukar inte rekommendera den som har konstant högt blodtryck att vinterbada.
Men om blodtrycket är tillfälligt och lindrigt förhöjt (orsakat av exempelvis jobbstress eller personliga problem) kan vinterbad sänka blodtrycket. I extrema fall kan en känslig person drabbas av blodtrycksfall.
I vissa fall kan vara farligt att dyka i kallt vatten. Så kallad köldurtikaria (köldallergi) kan drabba såväl barn som vuxna. Det yttrar sig som klåda, nässelfeber och svullnader.
Testpersoner svimmade
De danska forskarna lät 16 personer som aldrig vinterbadat tidigare sitta i en balja med iskallt vatten under en minut.
Testpersonerna började hyperventilera reflexmässigt så fort de hade fått ner stjärten i det iskalla vattnet. Två av testpersonerna svimmade under försöket och forskarna understryker därför att man aldrig bör vinterbada ensam.
Samtidigt minskade blodgenomströmningen i testpersonernas hjärnor kraftigt.
Enligt Belhage ska man börja träna upp sig på sommaren och sedan fortsätta doppa sig i allt kallare vatten under hösten.
Nybörjare är på samma startlinje, vare sig de i övrigt är otränade eller inte.
- I princip borde någon som utövar yoga kunna kontrollera sin andning och sina reaktioner bättre, men så var inte fallet i testet, konstaterade Belhage.
Gott om goda effekter
Listan på de välgörande effekterna av regelbundet vinterbadande är mycket lång: det talas om bättre stresshanteringsförmåga, allmänt psykiskt välbefinnande, förbättrad sömn, bättre blodcirkulation, mindre värk vid olika kroniska sjukdomar, lägre blodtryck, förbättrad hudelasticitet, minskad mottaglighet för infektioner, bättre sockeromsättning i kroppen (minskat insulinbehov), större tolerans mot kyla och mycket mer.
Den stora friluftsorganisationen Suomen Latu har gjort en undersökning bland närmare tusen finska vinterbadare och frågat dem om deras badande. Hela 47 procent svarade att de började vinterbada på grund av hälsoaspekterna.
De upplevda hälsoeffekterna bland samtliga vinterbadarna fördelade sig på följande sätt:
Psykiskt välmående, mindre stressymptom, 67 %
Mindre och ingen influensasmitta, 61 %
Bättre sömn, 38 %
Mindre värk, 36 %
Piggare, 32 %
Förbättrad blodcirkulation, 29 %
Säkerhets- och kemikalieverket Tukes uppger för sin del att effekterna av vinterbad är individuella och beror på hur ofta man vinterbadar, hur länge man stannar i vattnet och om man badar bastu i samband med det.
Tukes varnar för att vinterbada alkoholpåverkad, förkyld, febrig eller annars sjuk och uppmanar den som har hjärt- eller kärlsjukdom att diskutera med läkaren innan man börjar vinterbada.