Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Karriärdiplomat sågar utvecklingsbiståndet

Från 2015
Uppdaterad 21.01.2015 07:17.
matti kääriäinen
Bildtext Matti Kääriäinen har själv gjort en lång karriär som ansvarig för olika biståndsprojekt. Nu sågar han i skarpa ordalag hela utvecklingsbiståndet.
Bild: Intokustannus

Det utvecklingsbistånd Finland betalar är i praktiken bortkastade pengar som motarbetar sitt syfte. Det skriver den tidigare karriärdiplomaten, utrikesrådet Matti Kääriäinen i sin bok ”Kehitysavun kirous”.

Det är inte ofta tidigare ambassadörer och högt uppsatta tjänstemän går ut med kritik mot sin arbetsgivare. I fallet Matti Kääriäinen är kritiken mot både utvecklingssamarbetet och Utrikesministeriet som förvaltare och fördelare av finländarnas pengar mördande.

Matti Kääriäinen jobbade i 40 år med utvecklingssamarbete och var bland annat stationerad i olika afrikanska länder som ansvarig för biståndsprojekt och rapportering hem till Finland.

bok
Bild: Yle/ AG Karlsson

I boken går Kääriäinen systematiskt igenom sina egna erfarenheter och beskriver hur han till slut kom att tappa tron på det nuvarande utvecklingssamarbetet. Enligt Kääriäinen har västvärlden de facto helt andra motiv för utvecklingsbiståndet än vad som sägs i offentligheten.

Vad som helst skickades till Afrika

Exemplen som Kääriäinen räknar upp från sin karriär är ställvis hårresande. På 1970-talet ville man enligt honom i Finland främja den egna industrin och ekonomin genom utvecklingsbiståndet.
År 1974 arbetade Kääriäinen således med att försöka hitta produkter som var tillverkade i Finland och som kunde skickas till Afrika. Problemet var bara att det inte tillverkades produkter som behövdes i Afrika och som klarade av klimatet.

”Det slutade med att jag gick runt i butiker och samlade på mig allt möjligt som var tillverkat i Finland. Jag skickade till exempel en Terhi-utombordsmotor och finsktillverkade båtar till Afrika. En utombordsmotor som inte var planerad för tropiska förhållanden fungerade aldrig där”.

Biståndet motarbetar sitt syfte

Matti Kääriäinen tycker att utvecklingsbiståndets historia har präglats av felaktiga utgångspunkter, där rika länder har försökt tvinga sina egna ideologier och modeller på utvecklingsländerna. I det långa loppet har biståndet enligt Kääriäinen gjort mottagarländerna beroende och lett till ökad korruption, större extrem fattigdom och en lokal maktelit som inte vill främja demokrati.

matti kääriäinen
Bild: Intokustannus

”Den extrema fattigdomen i världen har minskat i områden där utvecklingsbiståndet har haft en liten eller ingen roll alls, men hållits intakt där utvecklingsbiståndet har haft en betydande roll i ländernas finansiering, det vill säga speciellt i Afrika och länderna söder om Sahara. Där finns nästan alla länder som Finland samarbetat länge med”.

På 2000-talet började det enligt Kääriäinen ske en liten förbättring i Finlands utvecklingspolitik, men all positiv utveckling har enligt honom förstörts i och med att de ansvariga politikerna har bytts ut i snabb takt.

Varningar har negligerats

Ett genomgripande tema i Kääriäinens bok är klyftan mellan det som rapporteras offentligt och det som sker ute på fältet.

Kääriäinen har genom åren gjort otaliga försök att få till stånd en offentlig diskussion om hur finländarnas biståndspengar används, men upplever sig inte ha blivit hörd.

Utvecklingsbiståndet: så här är det i dag

  • Finland använde år 2014 ungefär 1 103 miljoner euro för offentligt utvecklingssamarbete, vilket motsvarade 0,55 procent av BNP.
  • Finland har förbundit sig vid att utvecklingsanslagen ska vara 0,7 procent av BNP fram till år 2015.
  • Tyngdpunkten i Finlands verksamhet ligger i de minst utvecklade länderna i Afrika och Asien.

Källa: Utrikesministeriet

Som exempel kan nämnas en rapport han skrev år 2013 efter att ha varit stationerad i Mozambique. I rapporten rekommenderade han att hela den finländska representationen och projekten där skulle läggas ner eftersom utvecklingsbiståndets roll var oklar.

”Har Finlands närvaro något tilläggsvärde? Vilket är det i så fall?”

Kontroversiellt om intelligens

Förutom bristerna i de officiella rapporterna lyfter Kääriäinen fram olika ämnen som han tycker att det är förbjudet att tala om i Finland.

Kapitlet om det Kääriäinen kallar för utvecklingsbiståndets tabun är inte helt okontroversiellt. Han lyfter till exempel fram frågan om huruvida fattigdom och undernäring leder till att barns hjärnor utvecklas långsammare med lägre intelligens som följd.

”Det här har en klart negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten och de allmänna utvecklingsförutsättningarna för länder som lider av undernäring och frågan borde ärligt och öppet beaktas då man gör upp utvecklingsplaner”.

Hett stoff inför riksdagsvalet

Matti Kääriäinens vill skapa debatt om utvecklingsbiståndet inför riksdagsvalet. Sannfinländarna tycker att hela det nuvarande biståndssystemet borde slopas, men också inom andra partier finns det röster som gör gällande att nytänk behövs.

Det blir intressant att se om det går med boken som det gick med Kääriäinens rapporter då han ännu jobbade som utsänd på olika håll i världen.

De rapporterna ljöd för döva öron.

Kepa: Kritiken är överdriven
Bistånd kräver lokal förankring för att lyckas

Boken ”Kehitysavun kirous” är utgiven av förlaget Into. Citaten som återges är översatta från finska till svenska av AG Karlsson.