Oljepriset – vinnare och förlorare
Billigare bränsle för bilisterna och lägre uppvärmningskostnader för husägare med oljeeldning känns i plånboken relativt snabbt då råoljepriset har sjunkit med mer än hälften på ett halvt år. Men det lägre oljepriset har långtgående konsekvenser också för världsekonomin och maktbalansen i världen.
I juni i fjol kostade ett fat (barrel=158,9 liter) Nordsjöolja drygt 110 dollar. Nu i mitten av januari var priset nere i 48 dollar per fat. Förändringen är dramatisk med tanke på hur viktig råoljan är för industriproduktion, transport och matproduktion. Enkelt uttryckt kan man säga att de som köper olja gynnas, medan de som säljer oljan lider.
Billigare bensin
När råoljepriset började sjunka i somras väntade sig bilisterna att priset vid macken skulle sjunka. Ändå sänktes inte bensinpriset i samma takt. Till det finns flera förklaringar. Bränsleförsäljarna hade kanske stora lager som de hade köpt in då priset var högt. Därför var de inte villiga att genast sänka priset vid macken.
En annan förklaring kan vara att bränsleförsäljarna passade på att öka sina marginaler genom att sänka sina priser långsammare än vad inköpspriset sjönk. En tredje förklaring är bränsleskatten som bestäms per liter (ca 70 cent + moms). Det förklarar varför bensinpriset inte sjunker i samma proportion som råoljepriset. På några månader har bensinpriset (95 oktan) sjunkit från ungefär 1,60 till 1,35 euro/l (t.o.m. under 1,30). Kolla bensinpriset här.
Världsekonomin gynnas
Internationella valutafonden IMF uppskattar att den billigare oljan ökar tillväxten i världen med någonting mellan 0,3 och 0,7 procent i år, jämfört med om oljepriset inte hade sjunkit. Det är i genomsnitt och betyder att det finns länder där tillväxten ökar betydligt mera än i världsekonomin och länder som drabbas där ekonomin tvärtom krymper. IMF räknar med att råoljepriset kan börja stiga en aning i höst eller nästa år.
Men vilka är då de faktorer som har fått oljepriset att rasa under det senaste halvåret? Det enkla svaret är att utbudet av råolja har vuxit märkbart medan efterfrågan samtidigt har minskat. Det totala utbudet av råolja har långsamt stigit som en följd av att priset har varit högt. Det har lönat sig att öppna nya fält som är svårtillgängliga och produktionskostnaderna höga.
Ökat utbud
Det senaste decenniet har USA blivit en allt större råoljeproducent. I USA har man tagit i bruk en ny teknologi för att utvinna skifferolja från jorden. Metoden kallas hydraulisk spräckning (på engelska fracking) och används också till att utvinna skiffergas. Den ökade egna oljeproduktionen har gjort USA mindre beroende av importolja.
Enligt IMF:s beräkningar beror prisraset till största delen på utbudsfaktorer. Libyen fick igång sin oljeexport igen i september och Irak har lyckats exportera sin olja trots det svåra läget i landet. En annan förklaring till höstens prisras är Saudiarabiens inställning till hela problematiken.
Saudiarabien har nyckelställning
Inför de oljexporterande ländernas (OPEC) möte i november fanns farhågor om att organisationen besluter att begränsa oljeproduktionen för att få upp oljepriset. Många blev överraskade då Saudiarabiens oljeminister Ali al-Naimi inte talade för begränsad produktion. OPEC beslöt i stället att hålla den kollektiva dagsproduktionen på 30 miljoner fat per dag.
Saudiarabien har gått in för att fortsätta producera som förr. Landet, som hör till de största råoljeproducenterna i världen, räknar kallt med att man har råd med det nya låga oljepriset under 50 dollar/fat. Saudiarabien har byggt upp så stora reserver att man de facto har råd med ett oljepris kring 20 dollar/fat i flera års tid. Produktionskostnaderna för den saudiska oljan är bara några dollar per fat, medan de kan vara 60 – 80 dollar för vissa skifferoljefält i USA eller vid utvinning från oljesand i Kanada.
Genom att hålla oljepriset lågt kan producenterna i Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Qatar och Kuwait tvinga amerikanska producenter på knä. Också Brasiliens oljeproduktion på djupt vatten kan bli för dyr med ett lågt oljepris. Samtidigt ökar detta motsättningarna inom OPEC eftersom många medlemsländer drabbas hårt av det låga oljepriset.
Men också efterfrågan spelar in. Den långsamma tillväxten i världsekonomin har minskat efterfrågan på råolja. Krisen i den europeiska ekonomin syns klart i minskad efterfrågan. Samtidigt minskar också investeringarna i oljerelaterad industri, vilket är ytterligare en negativ faktor för Europa.
En del av den minskade efterfrågan kan vara strukturell. Det betyder att man långsamt övergår till ersättande energikällor för att minska oljeberoendet och användningen av fossila bränslen.
Oljeimportörerna är vinnare
När priset sjunker vinner köparna, medan säljarna förlorar. För konsumenter i till exempel Europa innebär den billigare råoljan att det blir mera pengar i plånboken för annat när bensin- och dieselpriset sjunker. Dessutom blir det billigare för producenter som behöver olja som insatsfaktor att producera slutprodukter. Det är bra för vinster och investeringar. Den tredje effekten är lägre inflation.
Med nuvarande superlåga inflation i eurozonen är detta inte nödvändigtvis enbart en positiv sak. Om det sjunkande oljepriset sätter igång en deflationsspiral är det illa. Å andra sidan anser många experter att risken är liten och att de positiva effekterna av oljeprisraset klart överväger.
Både euroländerna och Japan är definitivt vinnare när oljpriset sjunker. Däremot är USA inte lika stor vinnare eftersom man har egen oljeproduktion. Trots att oljeimporten till USA har minskat på grund av den egna produktionen är landet fortfarande beroende av oljeimporten. Dessutom pressas skifferoljeproducenterna av det låga oljepriset. Eurozonens nytta av det lägre oljepriset bromsas av att eurons värde har sjunkit i förhållande till dollarn.
Kina är näststörsta oljeimportör i världen och vinner enligt IMF:s beräkningar mera på ett lägre oljepris än euroländerna, Japan eller USA. Det kan vara goda nyheter för världsekonomin eftersom tillväxten har avtagit en aning i Kina. Samma gäller för den näst folkrikaste staten Indien, som vinner på billigare oljeimport, lägre inflation och lägre budgetunderskott.
För Turkiet är den billigare oljan en lyckospark. Turkiet kan nu få ner inflationen, minska bytesbalansunderskottet och få ner de skyhöga kostnaderna för oljeimporten.
Stora vinnare är också länder som är helt beroende av lantbruksproduktion. Det beror på att lantbruksproduktionen är energiintensivare än industriproduktionen. För att producera lantbruksprodukter värda en dollar behövs fyra till fem gånger mera energi än för att producera industriprodukter till samma värde. Bönder i fattiga länder hör till vinnarna när oljepriset sjunker.
Exportörerna är förlorare
Oljeprisets inverkan för exportörerna är spegelvänd i förhållande till importörerna. Alla exportörer förlorar inkomster och vinster som är förknippade med oljeindustrin. Men hur stora förlusterna blir beror på hur stor andel av den totala exporten som utgörs av oljeprodukter. Dessutom är antalet oljeexporterande länder färre än de oljeimporterande länderna.
Ett av de länder som drabbas hårt är Ryssland. Energin står för en fjärdedel av Rysslands bruttonationalprodukt (BNP), 70 procent av exporten och hälften av statens inkomster. Förutom det låga oljepriset drabbas den ryska ekonomin också av de sanktioner som Väst har infört. Årets budget bygger på ett oljepris på 100 dollar/fat. Det kan skapa problem för president Vladimir Putin att hålla fast vid sina löften till folket. Å andra sidan har Ryssland samlat reserver på närmare 500 miljarder dollar för att ta smällen från ett lägre oljepris.
I flera afrikanska länder står oljexporten för omkring hälften av BNP, till exempel i Angola, Gabon och Republiken Kongo. I Latinamerika är siffran kring en tredjedel, förutom i Ecuador där andelen är 55 procent och Venezuela, som drabbas värst. Där oljan står för 94 procent av exporten.
Det lägre oljepriset slår speciellt hårt mot Venezuela. För varje dollar som oljepriset sjunker går Venezuela miste om 450-500 miljoner dollar i exportintäkter. Landet har ett enormt budgetunderskott. I själva verket skulle Venezuela behöva ett oljepris på 120 dollar/fat för att ha råd med de planerade utgifterna. Inflationen ligger över 60 procent och internationella kreditvärderingsinstitut har klassat ned Venezuelas kreditvärdighet.
Geopolitiska konsekvenser
Om man ser på vinnare och förlorare på grund av det lägre oljepriset kan man se att det också har en geopolitisk dimension. Av de fyra länder som är USA:s största antagonister, dvs Ryssland, Iran, Venezuela och Nordkorea, är alla utom Nordkorea stora förlorare. Nordkorea har ingen egen oljeproduktion och hör därför till vinnarna.
USA har fått ett övertag mot Iran, Ryssland och Venezuela utan att ha behövt fatta aktiva politiska beslut mot de här länderna. Oljepriset spelar nu helt i händerna på USA.
Iran förlorar över en miljard dollar per månad på grund av oljepriset, det är mera än de tuffaste sanktioner som har föreslagits i den amerikanska kongressen. Sanktionerna hindrar dessutom Iran från att låna normalt på den internationella kapitalmarknaden.
Irans regering har svårt att infria alla löften som har getts väljarna. I själva verket borde oljepriset vara 136 dollar/fat för att Iran ska kunna täcka alla sina åtaganden. USA hoppas att Irans ekonomiska problem kunde få landets ledning att mjukna när det gäller förhandlingarna om kärnkraftsprogrammet.
Samma sak gäller Ryssland. Hittills har president Putin ändå inte visat några som helst tecken på en mjukare inställning till exempelvis Ukrainakrisen. Trots att Finland vinner på ett billigare oljepris finns också en annan sida. Det allt sämre ekonomiska läget i Ryssland har också negativa ekonomiska konsekvenser för Finland. Efterfrågan på finländska produkter har minskat som en följd av att rubeln har rasat i värde. Likaså har de ryska turisternas antal i Finland minskat drastiskt.
Minskade subventioner?
Den långa perioden av relativt höga oljepriser har lett till att länder har subventionerat bränsle. Det kan vara ett sätt att köpa röster eller politisk stabilitet. Både oljeimporterande och oljeexporterande länder betalar ut stora subventioner. IMF rekommenderar nu att länderna borde ta tillfället i akt och sänka subventionerna och ändra energiskatterna när oljepriset faller. Egypten, Iran, Indien, Malaysia har redan minskat subventionerna.
Miljökonsekvenser av ett lägre oljepris
Alla i de oljeimporterande länderna är inte glada över att oljan har blivit billigare. Det här beror på att ändrade priser kan ändra folks beteende. Ett högt oljepris får producenter att utveckla produkter som inte behöver olja eller som använder mindre olja än tidigare. I USA har utvecklingen gått mot bränslesnålare bilar. Men under höstens lopp har efterfrågan på stora bränsleslukande bilar ökat igen då bensinpriset har blivit så lågt. Det låga oljepriset bådar för en ny debatt bland miljöaktivister om bränsleeffektivitet.
Källor: IMF, Världsbanken samt artiklar i Economist, Financial Times, Wall Street Journal, International New York Times, Project Syndicate