ECB tar till grovt artilleri

Trots allt mer desperata räntesänkningar, har den europeiska ekonomin vägrat ta fart. Nu återstår för Europeiska centralbanken att stödköpa statsobligationer i Euroländerna.

Analytikerna är rätt ense om att tiden är mogen för ECB att vidta extraordinära metoder. Centralbankschefen Mario Draghi har redan länge sagt att ECB är redo att ta till alla tänkbara åtgärder för att återskapa balansen. De flesta analytiker räknar därför med att ett beslut om stödköp av statsobligationer är att vänta på torsdag. Uppskattningarna på storleken varierar mellan 500 och 1 000 miljarder euro. Alla euroländer utom Grekland bör vara med i paketet, vilket förväntas övertyga marknaden om att centralbanken är trovärdig och att eurozonen har potential.

- Jag tror att de satsar på ett ganska stort paket på 500 miljarder euro. Det här är den viktigaste åtgärden för ECB på många år, säger Anssi Rantala som är chefsekonom på Aktia.

Räntan redan länge i botten

Han understryker att utvecklingen varit dyster, trots att räntan redan ligger på botten.

- Man har använt alla vanliga verktyg. Inflationen låg ändå i december under noll och deflationsfaran ökar. De långsiktiga inflationsförväntningarna har också minskat. Det minskar trovärdigheten för Europeiska centralbanken. Den trovärdigheten är jätteviktig för att man ska kunna verka effektivt.

Tiina Helenius, som är chefsekonom på Handelsbanken, väntar också beslut om stödköp på torsdag, men tror inte på enkla botemedel för ekonomin.

- Man måste göra monetära åtgärder, men enbart det räcker inte för att återfå inflationen till kring två procent som är målet.

Helenius tror att det dessutom krävs överseende och mera tid för återhämtningen av de svaga euroländerna.

Oklart vem som köper

En fråga är hur stödköpen genomförs. Nu spekuleras det kring vilken tidsperiod stöden omfattar. Därtill finns flera teorier om vem som köper obligationerna. Görs köpen centralt av ECB delar alla på riskerna. Flera länder, exempelvis Tyskland, önskar nationella köp, där varje lands centralbank köper egna statsobligationer. Anssi Rantala är inte övertygad.

- Jag är lite oroad över idén att man inte delar risker av den gemensamma penningpolitiken. Det kan öppna dörren till svårare frågor, som huruvida man kan fortsätta upprätthålla hela valutaunionen. Men det är möjligt att man går in för en lösning där riskerna fördelas på de nationella centralbankerna, säger Anssi Rantala.

"Euron blir allt billigare"

Marknaden har rätt långt redan räknat med att ECB beslutar om obligationsköpen. Följderna har bland annat varit en försvagad euro, vilket redan har gett euroländerna draghjälp.

- Det har hjälpt exporten från eurozonen och bidrar också till en ökande inflation, då importen blir dyrare. Vi kan räkna med att eurons nedgång kommer att fortsätta som en följd av ECB:s åtgärder. Och det tror jag kommer att vara väldigt viktigt för hela Europa, säger Rantala.

Det finns mycket mera att ta av

Det finns också en fara att åtgärderna är otillräckliga i ett skede då deflation hotar och arbetslösheten på många håll är hög. Men allt hänger inte på torsdagens beslut.

- Visar det sig att inflationen om ett år ännu är för låg och tillväxten ännu går trögt, går det att satsa på ett nytt stödköp på kanske 1 000 eller 2 000 miljarder euro i statsobligationer. De nu förväntade köpen på 500 miljarder euro utgör bara fem procent av euroländernas gemensamma statsobligationer, så det finns mer att handla med, säger Anssi Rantala.

Läs också: ECB pumpar in pengar i ekonomin