Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Bistånd kräver lokal förankring för att lyckas

Från 2015
Uppdaterad 21.01.2015 07:15.
Ida Hummelstedt-Djedou
Bild: Yle/Maria Wasström

Ett lyckat biståndsarbete sker alltid i samråd med den lokala befolkningen, säger Ida Hummelstedt-Djedou. Hon grundade i fjol en egen förening för hjälparbete.

Både i Sverige och Finland kritiserades utvecklingsbiståndet i går. I boken ”Kehitysavun kirous” går utrikesrådet Matti Kääriäinen hårt åt det finländska utvecklingsbiståndet – med vilket han själv jobbat i 40 år.

Ida Hummelstedt-Djedou har bland annat varit volontär i Senegal och lett miljö- och biståndsutskottet vid pedagogiska fakulteten i Vasa.

I somras grundade hon tillsammans med sin man och några andra medlemmar föreningen Cri du coeur- Sydänhuuto för att barn i Elfenbenskusten ska få gå i skola. Det är frågan om fadderbarnsverksamhet där varje bidragsgivare har ett eget fadderbarn vars skolgång man understöder.

Direktkontakter ökar säkerheten

Hummelstedt-Djedou upplever att ju större biståndsorganisationen är desto svårare är arbetet att utföra i praktiken. Färre mellanhänder och fler direktkontakter ökar också möjligheten till insyn och kunskap om vart medlen går.

Föreningen Cri du coeur vill erbjuda ett alternativ till stora, ansiktslösa välgörenhetsorganisationer där dessutom administrationskostnaderna tenderar att vara höga.

Hummelstedt-Djedou är inte förvånad över kritiken mot biståndsarbetet.

-Tyvärr är det mycket som inte funkar som det borde. Globalt sett borde västvärlden acceptera att inte ha privilegiet att vara rikare än resten och att leva på utvecklingsländernas resurser. Det finns potential i de flesta länder, till exempel i frågan om naturresurser om de skulle ha möjlighet att använda dem själva från början till slut.

Ojämlika handelspartners

Enligt Hummelstedt-Djedou hänger orättvisan kvar eftersom utvecklingsländerna inte behandlas som jämlika handelspartners med lika villkor som andra länder.

Trots att Finland i fjol satsade över en miljard euro på u-landsbistånd har vi ännu inte lyckats nå upp till målet på 0,7 procent av BNP. Och trots kritiken tycker Ida Hummelsted-Djedou att vi ska fortsätta att höja anslagen:

- Så länge världen annars ser ut som den gör så tycker jag nog vi ska göra det.

Karriärdiplomat sågar utvecklingsbiståndet
Kepa: Kritiken är överdriven