ECB pumpar in pengar i ekonomin

Europeiska centralbankens styrande råd samlas på torsdag för att besluta om nya penningpolitiska åtgärder. ECB väntas ta till det grova artilleriet för att få fart på ekonomin. ECB har hittills väntat med att köpa statsobligationer, men nu väntas man besluta om programmet.

Vad kan man vänta sig av ECB:s möte, Nordeas chefsanalytiker Jan von Gerich?

- Förväntningarna på mötet är stora. På marknaden väntar man sig att ECB börjar köpa statsobligationer, som stater finansierar sina budgetar med. Många andra centralbanker har stimulerat ekonomin med så kallade kvantitativa lättnader, till exempel Fed i USA och Bank of England.

På ekonomistslang talar man om kvantitativa lättnader: Vad är det?

- Det betyder i praktiken att ECB konstruerar nya pengar, trycker pengar och köper statsobligationer med dessa pengar. Bildlikt kan man säga att ECB sätter igång sedelpressarna, även om man inte gör det konkret utan det sker elektroniskt som nästan allt i bankvärlden numera.

På vilket sätt hjälper det här krisländerna i Sydeuropa?

- Idén är att ECB:s köp av statsobligationer trycker ner räntorna ytterligare. Dessutom hoppas man att de investerare som säljer statspapper till ECB använder pengarna till produktiva investeringar. Dessutom leder köpen till att eurons värde sjunker eftersom det kommer att finnas mera euron i omlopp. Man räknar också med att tilltron ökar till ett kommande uppsving och att det här förtroendet får fart på investerarna.

Det har talats om att ECB:s paket blir någonting mellan 500 och 1000 miljarder euro. Vad händer om det blir mindre?

- I så blir det en besvikelse på marknaden. ECB har redan nu låg trovärdighet när det gäller sitt eget inflationsmål, som är under, men nära två procent. Besvikelsen skulle antagligen synas i lägre börskurser och realekonomin skulle gå ännu sämre här framöver. En tillräckligt stor injektion från ECB:s sida får på sikt fart på inflationen eftersom man räknar med att realekonomin börjar gå bättre.

Finns det risker med att börja köpa statsobligationer på bred front?

- Det finns ju kreditrisker, ifall något land inte skulle betala sina skulder. Dessutom finns i princip en risk för allt för hög inflation. Men om man tittar på den europeiska ekonomin så är risken inte stor att vi får hög inflation, snarare är risken att ECB gör för lite, än att man gör för mycket.

Vilken roll spelar de nationella centralbankerna?

- Det är via de nationella centralbankerna som köpen av statsobligationer förverkligas. De köper dem av bankerna. Men nu har det talats om att riskerna också ska bli nationella. Till exempel att Italiens centralbank köper italienska statsobligationer och bär också risken för dem. Det här innebär att riskerna inte bärs av hela eurosystemet, utan av de enskilda centralbankerna. Det här skulle vara ett steg bort från en gemensam penningpolitik och det är klart negativt, säger chefsanalytiker Jan von Gerich på Nordea.