Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Som dubbelminoritet blir man bortglömd i stora reformer"

Från 2015
Uppdaterad 22.01.2015 07:15.
Blindkäpp vid övergångsställe i Ekenäs

Hur ska de svaga överleva social- och hälsovårdsreformen? Det här är något finlandssvenska funktionshindrade oroar sig för. Som dubbelminoritet riskerar man att bli bortglömd i hela den stora reformer.

- Som dubbelminoritet blir man lätt bortglömd i hela den massiva SOTE-reformen, konstaterar Nina af Hällström, verksamhetsledare för SAMS, Samarbetsförbundet kring funktionshinder.

Den största oron gäller hur man som till exempel synskadad eller hörselskadad ska kunna garanteras service på det egna modersmålet. För att trygga det här vill SAMS och de andra förbunden införa en nationell koordinator som har översikt och kunskap i hur situationen ser ut för funktionshindrade runtom i Svenskfinland.

- Utmaningen med den svenska servicen är att den är utspridd över hela Svenskfinland och att det är svårt att få en helhetsbild av hur servicen ser ut i olika områden, säger af Hällström.

Viktigt med handikappservice på eget modersmål

Utmaningarna med SOTE-reformen må vara väldigt byråkratiska, politiska och juridiska. Men för de drabbade handlar det om mycket handgripliga problem. Det konstaterar Karl-Oscar Skogster, som har varit synskadad ända sedan barndomen och som är aktiv inom FSS - Finlands svenska synskadade.

- Det handlar om möjligheten att kunna få färdtjänster och personlig assistans eller att få sjukvård på sitt modersmål.

Skogster är oroad över att reformen kommer att göra det ännu svårare för honom och andra personer med funktionshinder att få service på sitt eget modersmål - något som visat sig bli viktigare ju äldre man blir.

- Det skulle vara viktigt att det finns en garanti för att vi får service på svenska också i framtiden.

Glöm inte de funktionshindrades rättigheter

Karl-Oscar Skogsters hälsning till beslutsfattarna är att man inte ska försöka driva igenom SOTE-reformen snabbt.

- Ta tid på er och genomföra den ordentligt så att den tar i beaktande också alla minoriteters behov.

Skogster påminner om att riksdagen som bäst håller på att ratificera FN konventionen om de funktionshindrades mänskliga rättigheter.

- Med tanke på det tycker jag man kan förvänta sig att våra politiker ska ha en bra kunskap om de handikappades situation, och inse att det finns människor som lever under väldigt olika villkor.