Privatiserar vi ihjäl öppenheten?

De räknas i miljarder, skattepengarna som årligen går till privata företag som sköter kommunal service. De privata sköter åldringsvård, dagvård och hälsovård i allt högre grad. Vilken rätt till insyn har vi i de här företagen som producerar vår basservice? Kommuner omfattas av offentlighetslagen utan diskussion, men när det kommer till underleverantörerna är saken inte lika klar.

Offentlighetslagen är en av grundpelarna i rättsstaten och demokratin. Den viftar vi gärna med i festtal och presenterar Finland som en föregångare i frågor som gäller offentlighet.

Men i praktiken fungerar offentlighetslagen inte lika smidigt. Speciellt gäller det de privata tjänsteproducenterna som inom socialsektorn ökat i rask takt under hela 2010-talet.

- Det är nytt att tala om hur långt man tillämpar offentligheten i de privata serviceproducenternas verksamhet. När traditionen byggdes upp hade vi inte outsourcing i lika stor utsträckning som nu, säger professor Olli Mäenpää.

Öppenhet motverkar korruption

Olli Mäenpää är professorn i förvaltningsrätt vi Helsingfors Universitet och har gjort sig känd som en obönhörlig förespråkare av offentlighet. Hans motivering är enkel.

- Offentligheten är ett viktigt redskap för att motverka korruption. Om man inte längre tar offentligheten på allvar är det alarmerande, säger Olli Mäenpää.

Offentlighetslagstiftningen ger en möjlighet för media och också för den enskilda medborgaren att försöka övervaka vad som händer i byråkratin. När det finns insyn i byråkratin är det svårare att missbruka den.

Offentlighetsideologin har aldrig fått lika starkt fotfäste i Finland som till exempel i Sverige och Finland har med viss möda byggt upp öppenheten i samhället. När offentlighetslagstiftningen förnyades för 15 år sedan följde en period av stor insyn.

- När lagen var ny var alla mycket ivriga att tillämpa den. Då hade vi en period på en fem - sex år då den fungerade bra, säger Olli Mäenpää.

I dag ser Olli Mäenpää tendenser till att ivern att efterleva offentlighetslagen är borta. Han menar att lagen fallit i glömska.

Spotlight testade offentligheten

Spotlight testade om man kan få ut dokument från ett kommunalt äldreboende och framförallt från en privat firma som producerar den kommunala tjänsten.

Vi begärde ut arbetsturlistor för en tvåveckorsperiod från effektiverade äldreboenden. Det är vårdhem där de gamla är i så dåligt skick att de behöver vård och hjälp dygnet runt. Ofta lider de av någon demenssjukdom.

Vi e-postade 156 vårdhem i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna – både kommunala enheter och privata vårdhem. Resultatet kan du läsa mer om här.

Vad borde vi ha fått ut?

Offentlighetslagen heter egentligen Lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet. Lagen utgår från att allt är offentligt om de inte finns särskilda skäl till att det ska vara hemligt.

- Du borde ha fått ut de uppgifter du begär, säger Olli Mäenpää.

Men juridik är inte matematik. Lagar kan tolkas och de tolkas också hela tiden. Kruxet här är att eftersom det inte finns rättsfall i frågan om arbetsturlistors offentlighet finns tolkningsutrymmet kvar.

- Men utgångspunkten är att man borde tolka lagen offentlighetsvänligt, säger Olli Mäenpää. Alltså när det finns en tvekan skall man välja offentlighet, inte tvärtom.

Kommunala tjänster går ut på entreprenad i rask takt. Det gäller framförallt inom kommunala socialtjänster som demensvård.

Privata företag sköter allt mer basservice i samhället och har blivit samhällsaktörer vare sig de vill det eller inte. Men vad har vi rätt att få reda på om företaget som producerar de kommunala tjänsterna?

Borde de privata ge ut information?

Det är inte alldeles entydigt om de privata företag som sköter kommunal service har samma skyldigheter att följa offentlighetslagen som kommunerna har. På frågan om ett privat vårdhem ska ge ut arbetsturlistor blir svaret olika beroende på vem du frågar.

Olli Mäenpää svarar ja på frågan. De privata vårdhemmen driver verksamheten på uppdrag av kommunen och då lyder de under offentlighetslagen på samma sätt som kommunen själv gör det, när det gäller arbetsturlistor.

- Myndigheten är uppdragsgivare i det här fallet vilket betyder att underleverantören har samma plikter som myndigheten skulle ha i dess ställe. På det sättet kan och bör man jämföra företag med kommuner när det gäller att tillämpa offentlighetslagen här, säger Olli Mäenpää.

På kommunförbundet är direktören för den juridiska enheten Arto Sulonen något överraskad över Mäenpääs åsikt. Ett företag förvandlas inte till en myndighet bara för att det producerar tjänster för en myndighet, menar han.

- De företag som gett ut sina arbetsturlistor till dig har gjort det av pur hygglighet. De är redovisningsskyldiga till köparen alltså kommunen, men inte till dig och mig, säger Arto Sulonen.

Tydligen lämnar lagstiftningen utrymme för tolkning på den här punkten. I offentlighetslagen nämns inget om hur mycket insyn som kan krävas av en privat tjänsteproducent.

Hur villiga de privata företagen är att lämna ut dokument är för tillfället upp till dem. Övervakningen av dem är upp till kommunen, men kommunerna intresserar sig inte för hur företagens sköter öppenheten gentemot allmänheten visar Spotlights granskning.

Frågan blir hur de privata producenterna av socialservice uppfattar sin roll som del av det kommunala maskineriet. Är man villig att arbeta för allmännyttan eller följer man enbart företagens vinstlogik? Eller finns det något alternativ där emellan?

Läs också:
Privata vårdhem dåliga på offentlighet
Kommunerna hyfsade på offentlighet
Spotlight testade öppenheten – här är resultaten
Kommentaren: Offentligt men ändå inte