Privata vårdhem dåliga på offentlighet

Hur väl kan privata företag som producerar tjänster för kommunerna sin offentlighetslagstiftning? Frågan är knepig därför att det inte är alldeles entydigt i hur hög grad offentlighetslagen gäller dem. Det i sin tur är mycket knepigt eftersom deras verksamhet finansieras med skattmedel.

Kraven på insyn verkar vara olika för ett kommunalt äldreboende och ett som är en privat kommunal köptjänst.

- Så är det. Enligt de spelregler vi har i dag har vi redan acceptera att kommuninvånare och beslutsfattare inte har samma rätt att få information från de privata producenterna, säger Juha Myllymäki ledande jurist på Kommunförbundet.

Offentlighetslagen gäller i främsta hand kommuner och staten. Men Olli Mäenpää som är professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors Universitet säger att den gäller också bolag som driver en verksamhet på uppdrag av kommun.

Som producenter använder vi ingen offentlig makt och därför gäller inte offentlighetslagen oss.
- Företag i Lojo

Men hur uppfattar de privata bolag som producerar kommunala vårdtjänster själva att de berörs av offentlighetslagen?

Spotlight begärde ut arbetsturlistor

För att få svar på vår fråga skickade vi ut en begäran om att få arbetsturlistor för en tvåveckorsperiod i september till 126 privata vårdhem för dementa i Svenskfinland. Alla vårdhemmen fungerar som kommunala köptjänster. Verksamheten finansieras alltså med skattemedel.

Brokig skara privata aktörer

De privata vårdhemmen drivs och ägs av företag, stiftelser och föreningar. De varierar mycket i storlek, från stora internationella riskkapitalägda Attendo, Esperi Care, Mikeva och Mehiläinen till små familjeföretag eller föreningar som driver endast ett vårdhem i en kommun.

Flera av de stora stiftelserna och samfunden har även organiserat sina vårdhemstjänster i aktiebolag, som Folkhälsan och Helsingfors diakonissanstalt.

Magert resultat

Vi e-postade begäran till 126 privata vårdhem. Vi fick vi svar av 77 vårdhem. Av dem skickade 27 privata vårdhem arbetsturlistor. Det är 21 procent av alla de privata vårdhemmen.

Professor Olli Mäenpää anser att resultatet är alarmerande.

- Företagens benägenhet att för det första vilja svara och sedan svara ordentligt är ett stort problem, säger han.

På arbetsgivarorganisationen för den privata socialsektorn Sosiaalialan työnantajat ry. är Aino Närkki av helt annan åsikt.

- Jag är förvånad över att du fått så många svar eftersom du inte borde ha fått ut arbetsturlistor, säger hon.

Aino Närkki menar att arbetsturlistor inte är sådana dokument som en privat producent av kommunala tjänster behöver ge ut. Visserligen lyder också privata tjänsteproducenter under offentlighetslagen i viss mån, säger hon. Men saken måste avgöras från fall till fall.

Flest stora producenter i Svenskfinland

De flesta privata vårdhem i svensk- och tvåspråkiga kommuner driva av företag med en årlig omsättning över 10 miljoner euro. Bland dem finns renodlade företag i både inhemsk och utländsk ägo samt allmännyttiga aktörer som organiserat delar av verksamheten i aktiebolag.

Folkhälsan Syd AB är ett av de stora företagen även om bolaget ägs till hundra procent av Samfundet Folkhälsan som är en gammal tredje sektorns aktör i Svenskfinland.

Folkhälsan Syd Ab och det mindre Folkhälsan Botnia Ab levererade sammanlagt 10 arbetsturlistor.

- Vi valde att svara för att vi inte har någon orsak att inte svara. Men rent juridiskt vet jag inte om vi är skyldiga att göra det eftersom vi är en icke-offentlig producent, säger Folkhälsan Syds vd Gun Eklund.

Gun Eklund tycker att frågan om i vilken utsträckning privata producenter skall följa offentlighetslagen är mycket intressant. Hon understryker att Folkhälsan Syd Ab har ambitionen att följa myndigheters krav och direktiv. Men så länge det inte finns ett prejudikat om just arbetsturlistor är det en gråzon.

Coronaria är en stor inhemskt ägd koncern med verksamhet från demensboende till tandkliniker.

Arto Lamberg är chef för vårdtjänsterna på Coronaria Hoitoketju Oy. Han förklarar varför man valt att ge ut arbetsturlistor för vårdhemmet de driver i Pyttis.

- Under vissa förutsättningar kan vi alldeles väl ge ut information. Speciellt när det gäller frågor som behandlas allmänt och gäller alla aktörer, säger Lamberg.

Uudenmaan Seniorikodit hör också de till de stora företagen, till moderkoncernen hör också Villa-Kodit och Aava läkarstationerna.

I och för sig förpliktigar offentlighetslagen inte oss att ge ut dessa men vi ger dem gärna.
- Företag i Helsingfors

De driver tre hem för minnespatienter i södra Finland. Företaget har skickat turlistor från ett hem, men inte från de andra.

- Som jag förstår det finns inga problem med att ge ut arbetsturlistor till dig. Jag utgår ifrån att du vet och har rett ut hur du får använda och publicera dem, säger vd Lauri Romppanen.

Han förklarar det ojämna svaret med att vissa kommuner instruerat dem att inte svara. Det är främst Vanda han menar och tillägger att han gör som köparen vill. För Lauri Romppanen innebär offentlighet att man helt enkelt gör vad man lovat.

- Kunden ska ha rätt och möjlighet att granska de saker som betalas med skattemedel, säger Lauri Romppanen.

De små vårdföretagen i minoritet

De riktigt små företagen som driver äldrevård i de svensk- och tvåspråkiga kommuner anmärkningsvärt få, bara åtta stycken. Två av dem har skickat arbetsturlistor till Spotlight.

Det ena är Hoitokoti Apilaniitty. Det är ett familjeföretag med ett vårdhem som i Lojo som producerar tjänster främst för Esbo, Lojo, och Vanda.

- Det enda jag var betänksam över var att ge ut personalens namn och jag klippte ju bort dem också som du märker, säger ledande skötare Anna Laaksoharju.

Anna Laaksoharju upplever inte offentlighetslagen som något negativt. Men insyn och öppenhet är inget som kommit upp i avtalssammanhang med kommunerna.

Små föreningar driver stor andel vårdhem

Betydligt fler vårdhem drivs av den så kallade tredje sektorn, av stiftelser och föreningar. Här dominerar de små aktörerna, som grundats för att driva just ett vårdhem.

Styrelsen har tagit ett principbeslut att vi inte deltar i inofficiella jämförelser.
- Förening i Esbo

Trots att man kunde tänka sig att tredje sektorns producenter ligger närmare den offentliga sektorn än renodlade företag är svarsprocenten inte mycket högre för tredje sektorn än för företagen.

I Jakobstad driver Jakobstads åldringsvänner rf. Hötorgscentret, där minnesenheten i sin helhet är stadens köptjänst. Föreningen gav inte ut arbetsturlistor, endast en sammanfattning över timfördelningen.

Verksamhetschef Inger Gripenberg säger att man valde att skydda personalens integritet.

- Nuförtiden kommer allt möjligt per mejl och en del är rena bluffen. Då är det min uppgift som ansvarig att vara försiktig speciellt när det gäller personuppgifter, säger hon.

Inger Gripenberg berättar att hon inte behövt fundera kring offentlighetslagen förrän Spotlights förfrågan landade på hennes bord. Hon anser att lagen är krånglig och att flera principer i den verkar stå i konflikt med varandra.

Bäst i test – Kronoby

Kronoby kommun sköter allt sitt effektiverade äldreboende genom köptjänster. Det är två små föreningar som driver var sitt hem; Sylviahemmet och Backebo. Båda hemmen har skickat fullständiga listor och det gör att Kronoby blir bäst i Spotlights test.

Kerstin Wallis är verksamhetsledare för Herberts hus, där Sylviahemmet med 26 platser för minnessjuka finns.

– Jag måste ärligt säga att jag nog tog mig en funderare då jag fick frågan av er. Det var inte så att jag genast kopierade och skickade iväg informationen, säger hon.

Kerstin Wallis diskuterade både med sin kollega på Backebo demensboende i Terjärv och med Jarl Haga som är ordförande för föreningen som driver Sylviahemmet.

– Vi funderade tillsammans och kom sedan fram till att vi ska ge er de uppgifter ni vill ha. Vi har inget att dölja, säger Jarl Haga.

De privatas samhällsansvar

Ett dylikt urval ger inte en verklig bild av personalsituationen. Det här återspeglar igen ett behov att klandra.
- Förening i Esbo

Inom social- och hälsovårdssektorn har de privata tjänsteproducenternas antal vuxit snabbt under hela 2010-talet. Privata företag är idag en viktig del av den äldrevård som kommunerna står för.

Men att de privata företagen inom socialtjänster skulle ha en särställning som samhällsaktörer vill inte arbetsgivarorganisationen Sosiaalialan työnantajat rf. Aino Närkki höra talas om.

- Alla företag är samhällsaktörer på sätt eller annat. Om vi inte hade mataffärer hade människorna inget ställe att få mat på. Det är ganska grundläggande för välfärden. På samma sätt har vi ställen där man producerar hälsovård och serviceboenden, säger Aino Närkki.

Arto Lamberg på Coronaria Hoivapalvelut Oy anser att eftersom tjänsterna i den privata vårdbranschen i så hög grad finansieras med offentliga medel är företagen också samhällsaktörer.

- Vår verksamhet styrs av samma lagar och regler som den offentliga verksamheten, säger han.

Anna Laaksoharju på familjeföretaget Hoitokoti Apilaniitty anser att beslutet att ge ut arbetsturlistor hör till samma rapporteringsskyldighet företaget annars också har till beställande kommuner.

- Det vi producerar är samhällsservice inom socialsektorn. Så vi är samhällsaktörer också, säger Anna Laaksoharju.

Öppenhet viktig – dags att justera lagen?

Köparen har uppmanat att inte ge ut information.
- Företag i Vanda

Enligt Kerstin Wallis på Sylviahemmet i Kronoby är öppenhet ett tema som ofta återkommer både på ledningsgruppens och på styrelsens möten.

Kronoby kommun får verksamhetsplan- och berättelse och bokslut från föreningen.

Jarl Haga menar att öppenheten behövs för att garantera ett så bra samarbete som möjligt med kommunen. Men helt entydig är offentlighetslagen inte.

- Aktiebolag har ju sin lagstiftning som de ska följa. Medan vi som är en allmännyttig förening kanske ger ut andra uppgifter. Det här kan eventuellt bli ett problem vid upphandling. Lagen borde kanske ses över, säger Jarl Haga.

Kommunens ansvar

Professor Olli Mäenpää har samma tankar som Jarl Haga. Det finns en lucka i offentlighetslagen som gör det möjligt för privata producenter av offentliga tjänster att inte ge ut uppgifter till allmänheten.

Tyvärr kan vi inte delta på grund av tidsbrist.
- Förening i Vasa

Lagen kräver inte att kommunerna som uppdragsgivare övervakar att offentlighetslagen följs av de privata tjänsteproducenterna.

- Det kan uppstå en ännu större brist på öppenhet om man inte övervakar att också företagen följer den lagstiftning om tillämpas på offentliga tjänster, säger Olli Mäenpää.

Till syvende och sist faller allt tillbaka på kommunerna – köparna av privata tjänster. Det är kommunerna som är ansvariga för övervakningen och ansvariga att se till att öppenheten och insynen förverkligas hos alla parter.

Olli Mäenpää tycker att Kommunförbundet aktivare borde påminna kommunerna om att det finns en offentlighetslag som också bör tillämpas när man ger uppdrag till privata aktörer.

Men Kommunförbundet vill inte ge sådana löften.

- Det är förstås en viktig fråga. Jag kan inte säga mer än så och jag kan inte börja lova dig något, säger Juha Myllymäki ledande jurist på Kommunförbundet med ett litet skratt.

Men han tror inte att diskussionen om kommunens och privata tjänsteproducenters olika villkor när det gäller kravet på insyn är slutdiskuterad.

Läs också:
Privatiserar vi ihjäl öppenheten?
Kommunerna hyfsade på offentlighet
Spotlight testade öppenheten – här är resultaten
Kommentaren: Offentligt men ändå inte