"Det hade hjälpt mig mer att lära mig finska"

Argentinska Maria är jurist, men jobbar som vikarierande skolassistent i Helsingfors. Det är svårt att hitta jobb när jag inte lärt mig finska, säger hon. Svenskan får hon heller inte öva när finlandssvenskar tycker att hon talar för långsamt.

Hon är akademiskt utbildad inom juridik och pedagogik, men jobbar som vikarierande skolassistent i olika finlandssvenska skolor. Maria är en av många överkvalificerade invandrare i vårt land.

Vi har massor av läkare som jobbar som barnskötare och biokemister som jobbar som städare

- Det känns inte så bra. Det påverkar mitt självförtroendet jättemycket att inte kunna jobba i mitt eget yrke. Man måste jobba med sitt sätt att tänka.

Maria studerade till jurist i Argentina och jobbade med juridiska invandringsfrågor i Spanien när hon träffade sin man, en finländare. Eftersom han hade svårt att få jobb i Spanien valde de Finland. De flyttade först till Åland där Maria var föräldraledig och gick en kurs i svenska. För ett år sedan kom de till Helsingfors och jobbjakten började.

Maria skickade sitt cv till väldigt många skolor, bland annat sådana där man undervisar i spanska. Men ingen nappade. Antingen behövde de ingen eller så ansåg de att hon måste kunna finska.

- I början var det en chock. Jag frågade mig själv vad jag gör här.

Man kan inte leva på bara svenska i Helsingfors. Få finsktalande är villiga att tala svenska med mig och finlandssvenskar tycker att jag talar för långsamt.

Fick jobb via bemanningsbyrå

Vår oförmåga att sysselsätta högutbildad utländsk arbetskraft är ett av vårt lands största strukturella problem, enligt forskningsdirektör Markus Lahtinen på Pellervo ekonomiska forskningsinstitut (PTT).

Vi slänger årligen bort cirka 100 miljoner euro när vi först erbjuder gratis högskoleutbildning för utlänningar, utexaminerar 2 000-3 000 per år och endast sysselsätter tio procent i arbetsuppgifter som motsvarar deras utbildning.

- Vi har massor av läkare som jobbar som barnskötare och biokemister som jobbar som städare, säger Lahtinen.

Maria har nu fått jobba som vikarierande skolassistent några dagar i veckan, via städernas bemanningsbyrå Seure.

- Jag försöker göra det bästa av situationen. Jag jobbar inte med mitt eget yrke, men jag försöker lära mig något i det jag gör nu. Jag trivs och känner mig nyttig.

Granska arbetslivet med oss

• Svenska Yle granskade arbetslivet tillsammans med publiken.
• I sociala medier användes #MittJobb.
• Granskningen pågick 19.1 - 17.2.2015.
• På Svenska.yle.fi/mittjobb finns alla artiklar samlade.

Hon undervisar i spanska, tre timmar i veckan på Medborgarinstitutet i Grankulla. Maria har också haft en Fika-mentor som är både jurist och översättare. Några juristjobb har Maria ännu inte vågat söka eftersom hennes finska är så svag.

Ångrar du att du lärde dig svenska istället för finska?

- Vad ska jag svara... Det skulle ha hjälpt mig att kunna finska istället för svenska. Man kan inte leva på bara svenska i Helsingfors. Få finländare är villiga att tala svenska med mig och finlandssvenskar tycker att jag talar för långsamt, så jag måste ta till engelska istället för att öva svenskan.

Maria har tänkt mycket på det här med att identifiera sig med sitt jobb.

- Att göra karriär är inte det viktigaste. Jag är en mamma, fru och dotter också. Alla dessa roller hjälper mig att känna mig bra och stark. Men jag drömmer om att starta ett företag i framtiden.

Fel accent, fel namn

Helsingfors invandrings- och sysselsättningschef Ilkka Haahtela säger att recessionen slagit extra hårt mot de högutbildade invandrarna i Finland.

- Vi har många högutbildade invandrare. Men finns det hundratals sökande till samma jobb kan fel namn, en accent eller en annorlunda examen hindra att man anställs, säger Haahtela.

Både Haahtela och forskningsdirektör Lahtinen efterlyser en mera direkt länk mellan arbetslivet och de utexaminerade. Lahtinen saknar också en myndighet som sköter alla nödvändiga lov och tillståndsärenden.

- Handläggandet av sådana ärenden är väldigt utspritt bland olika myndigheter i Finland om vi jämför med övriga Norden, säger Lahtinen.

Dessutom, säger Haahtela, borde Finland ge ett tydligt politiskt budskap om att vi välkomnar arbetskraft från utlandet.

Uppdatering 5.11.2015: Maria heter egentligen något annat men vill inte att hennes riktiga namn ska figurera i offentligheten.