Svar: Ingen objektiv utredning
Yle är inte ute efter att maximera marknadsandelarna, utan vi berättigar vår existens genom att upprätthålla en bred kontaktyta till alla finländare. Därför är räckvidd – inte marknadsandelar – Yles mest centrala strategiska mål sedan flera år tillbaka.
I Mediepulsen, HBL (19.1) skriver KSF:s ansvariga utgivare Barbro Teir om Yles förhållningssätt till andra medieaktörer.
Yle finns till för att varje finländare ska få information, bildning, insikter och upplevelser på lika villkor och på sitt eget språk.
Eftersom alla betalar Yle-skatt, måste Yle kunna erbjuda varenda finländare innehåll som intresserar just hen via det medium som passar hen bäst. Därför har Yle en mångsidig palett av högklassigt innehåll på webben, radio och tv. En del av innehållen tilltalar den stora publiken, medan andra innehåll når mindre målgrupper.
Yle och de kommersiella medierna fungerar enligt helt olika verksamhetslogik. Yle är inte ute efter att maximera marknadsandelarna, utan vi berättigar vår existens genom att upprätthålla en bred kontaktyta till alla finländare. Därför är räckvidd – inte marknadsandelar – Yles mest centrala strategiska mål sedan flera år tillbaka. Under några års tid har vi också systematiskt utvärderat i vilken mån och hur Yle tillför värde för medborgarna och samhället. Våra undersökningar visar att Yles värdeskapande roll till och med har ökat.
En del av de mätare som Yle använder är alltså typiska för mediebranschen och används såväl inom public servicebolag som inom kommersiella bolag. En del av mätarna är i sin tur specifika för Yle.
Flera undersökningar och den diskussion och debatt som uppstår då Yle avstår från vissa program visar att Yles innehåll är viktiga för finländarna. Också samhället har uttryckt sin vilja: att public service-uppdraget sköts av ett starkt Yle. Vårt mål är att utföra det här uppdraget allt effektivare och genomskinligare. Yle har under hela 2000-talet, och även efter det att Yle-skatten infördes, väldigt målmedvetet effektiverat sin verksamhet. Och det arbetar vi fortlöpande med.
Också samhället har uttryckt sin vilja: att public service-uppdraget sköts av ett starkt Yle.
Det är inte Yle som är orsaken till de kommersiella mediernas kris. Människor använder medier på nya sätt överallt i världen. Traditionella medieföretag har i redan ett par decennier letat efter en ny roll i den här situationen. Samtidigt drabbas företagen av recessionen i världsekonomin. Detta har skett både i länder med en stark public serviceverksamhet, och i länder som saknar en sådan, som t.ex. USA.
En mångsidig diskussion om Yle och Yles roll i ett radikalt förändrat medielandskap är både viktig och nödvändig. Men precis som Teir konstaterar är rapporten Ylen suuri tehtävä (fritt översatt Yles stora uppdrag) betald av kommersiella medier och tidningar. Rapporten är alltså inte en objektiv utredning över situationen på det finländska mediefältet.
Reija Hyvärinen, kommunikationsdirektör, Yle
Gunilla Ohls, strategidirektör, Yle
Det här svaret publicerades i HBL 26.1.2015.