Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Oljeproducenten Venezuela på ruinens brant

Oljeanläggning i Lake Maracaibo
Bildtext Oljeanläggning i Lake Maracaibo, Venezuela

Det låga råoljepriset är rena katastrofen för det oljeproducerande Venezuela. Priset på Venezuelas olja har fallit under 40 dollar per fat. Men oljepriset är trots allt bara en liten del av Venezuelas problem.

Oljepriset – vinnare och förlorare

- Läget är oerhört svårt, ekonomiskt är Venezuela nära fullständig kollaps och politiskt är läget väldigt polariserat, säger Mikael Wigell, forskare vid Utrikespolitiska institutet.

mikael wigell, latinamerikaexpert , UPI
Bildtext Mikael Wigell är forskare vid Utrikespolitiska institutet

Många av de länder som drabbats av det sjunkande oljepriset har reserver samlade för att motverka det akuta prisraset. Ryssland till exempel, har fortfarande omkring 400 miljarder dollar i reserver trots att landet har varit tvunget att sälja 80 mrd dollar för att försvara rubeln. Men Venezuela är förmodligen det land som är sämst förberedd på ett lågt råoljepris. Venezuelas reserver var nere i 22 mrd dollar i slutet av 2014.

Venezuela i en rävsax

Venezuela är speciellt utsatt, eftersom landet är helt beroende av oljeexporten. Hela 95 procent av landets exportintäkter kommer från råoljan. När oljepriset sjunker med en dollar går Venezuela miste om intäkter på 700 miljoner dollar per år. Lägre oljepris förvärrar problemen med landets bytesbalans. Venezuela skulle behöva ett oljepris på 100 dollar/fat för att få utrikeshandeln i balans.

Statsägda oljebolaget PVDSA I Venezuela
Bildtext Statliga oljebolaget PVDSA:s anläggningar i Venezuela

- Regimen är i en rävsax och det finns inga enkla lösningar. Importvarorna håller på att ta slut för landet har inte tillräckligt med valuta för att betala för importen. Dessutom har Venezuela problem med att betala tillbaka sina lån, säger Wigell.

Venezuela har dessutom misslyckats att få andra oljeproducerande länder att minska produktionen för att få upp oljepriset. På de oljeexporterande ländernas, Opec:s möte i december i fjol fick landet inget gehör för kraven på mindre produktionskvoter inom oljekartellen. Saudiarabien har inget intresse av mindre produktion i det här skedet.

President Nicolás Maduro kom nyligen så gott som tomhänt tillbaka från en rundresa där han försökte få förståelse för sitt land. Andra inom Opec vill inte begränsa produktionen och Kina är ovilligt att låna pengar åt Venezuela. Bara Qatar lovade något slags finansarrangemang åt landet.

Bensinen otroligt billig

Inflationen i landet är skyhög, drygt 60 procent. Men bensinpriset är världens lägsta. En hel tank 95 oktanig bensin kostar några cent (enligt växelkursen på svarta börsen). Varje år subventionerar staten bensinpriset till en kostnad av 12 miljarder dollar.

Arbetstagare vid servicestation tankar världens billigaste bensin
Bildtext Världens billigaste bensin finns i Venezuela

Oljepriset pressar nu Venezuelas ekonomi så hårt att president Maduro har bett parlamentet förbereda en lag som gör det möjligt att höja bensinpriset. Enligt den officiella växelkursen kostar bensinen 0,06 dollar per gallon (3,78 liter). Bensinpriset har varit på samma nivå i 18 år och ingen räknar med att det höjs före parlamentsvalet senare i år.

- Det här är ett spel med höga insatser. Bensinpriset är en mycket kontroversiell fråga i Venezuela. Folk anser sig ha rätt att få bensinen nästan gratis och den betraktas närmast som en mänsklig rättighet. Planerna på mindre subventioner visar hur svår situationen är eftersom regimen vet att prishöjningar kan leda till oroligheter, säger Wigell.

Kontrollekonomi med varubrist

Venezuelas ekonomi är oerhört reglerad. Det finns flera växelkurser, priskontroll med olika priser på varor i olika affärer. Billiga subventionerade matvaror och basprodukter finns i statliga butiker. Problemet har varit att hyllorna tidvis gapar tomma, ungefär på samma sätt som i forna Sovjetunionen.

Oppositionen demonstrerar mot regimen i Venezuela i juni 2014
Bildtext Oppositionen protesterar mot regimen

Det har varit brist på mat, mediciner, toalettpapper, blöjor osv. I fjol tog toapappret slut i affärerna. Regimen har kommenderat ut paramilitära styrkor för att hålla koll på köerna till affärer.

Maduro skyller problemen på svarta börshandeln, på spekulation och framför allt på USA:s produktion av skifferolja. Enligt Maduro har USA startat skifferoljeutvinning enbart för att få Venezuela på knä. Alla problem kan enligt retoriken härledas till kapitalismen i allmänhet och USA i synnerhet.

Hyllorna gapar tomma i Venezuela
Bildtext I Venezuela råder tidvis varubrist

Handeln på svarta börsen florerar och regeringen har beskyllt handelsmännen för att hamstra produkter. Nyligen upptäcktes ett stort lager fullt med konsumtionsvaror hos ett grossistföretag. Tillslaget fick stor uppmärksamhet i media som står regeringen nära. Venezuela har blivit en ekonomi där alla lurar alla.

Orsakerna finns i det förflutna

Venezuelas problem har ändå börjat långt innan prisraset på olja, ekonomin var stagnerande också då oljepriset låg kring 100 dollar/fat. Det visar kalla fakta: Venezuelas BNP per capita var i slutet av 2014 två procent lägre än 1970.

Venezuelas ekonomi gynnades på 1970-talet av att Opec drog ned sina produktionskvoter och av konflikten i Mellanöstern. Många venezuelaner blev rika på kuppen. Men på 1980-talet då produktionen ökade och oljepriset föll började problemen. Svångremspolitiken ledde till omfattande social oro, speciellt år 1989 då hundratals dog i sammandrabbningarna.

Det var i den här situationen som Hugo Chávez började bygga upp sin politikerroll. Några år senare ledde han ett misslyckat kuppförsök, som åtminstone gjorde hans namn känt. Chávez fick senare en jordskredsseger i presidentvalet 1998.

Chávez lobbade globalt för högre oljepriser, men det var andra händelser som vände priset uppåt. Terrorattacken mot World Trade Center i New York och krigen i Irak och Afganistan höll priset på en hög nivå. Venezuela håvade då in massor med pengar på det höga oljepriset.

Hugo Chávez utnyttjade situationen och upprätthöll sin popularitet genom att ge möjlighet för de fattigaste att få hälsovård, utbildning och boende. Mat- och energipriser subventionerades och det har inte ändrat under Chávez efterföljares, Nicolás Maduros styre.

Staten dominerar ekonomin

Problemen i ekonomin kvarstår trots ett decennium av priskontroll, valutakontroll och förstatliganden. Mer än 1000 företag har förstatligats, också utländska företag. Venezuela har i flera fall hamnat i internationella domstolar för att ha övertagit utländska bolags egendom.

Amerikanska oljebolaget Exxons varumärke
Bildtext Venezuela tvingades betala 1,6 mrd dollar till Exxon för att ha konfiskerat egendom

Venezuela tog bland annat över oljeprojekt som tillhörde det amerikanska oljebolaget Exxon. En internationell skiljedomstol bestämde att Venezuela ska betala 1,6 mrd dollar i ersättning till Exxon.

Förstatliganden har i många fall lett till lägre produktivitet och högre produktionskostnader. Utomstående bedömare anser att nettointäkterna från den statsägda oljeindustrin är lägre än man kunde vänta sig i ett land med världens största oljereserver.

Oljearbetare hänger upp jätteflagga vid statliga oljebolaget PVDSA
Bildtext Oljearbetare hänger upp jätteflagga vid oljeanläggningen

Ett av de verkligt stora problemen är att Venezuelas ekonomi är så ensidig med oljeindustrin som enda motor. Dessutom har intäkterna från oljeindustrin inte investerats tillbaka och produktionsanläggningarna har låtits förfalla.

Venezuelas ekonomi lider också av att man säljer olja till en del karibiska länder till extremt låga priser. Stödet till Kuba kostar staten enorma summor varje år. Med låga intäkter och stora utgifter är det inte konstigt att budgetunderskottet är 17 procent.

Venezuela nedklassas

Det låga oljepriset har börjat oroa marknaden som är rädd för att Venezuela börjar närma sig bankrutt. Inom de tre kommande åren förfaller statslån för 17 mrd dollar. Ett test blir redan i höst då statslån för 5 mrd dollar förfaller.

Kreditvärderingsinstitutet Moody´s sänkte nyligen Venezuelas kreditbetyg till Caa3. Ser man på de övriga institutens bedömningar ligger Venezuela i botten. Ytterligare sänkningar leder till att Venezuela klassas som bankrutt.

Bedömningarna av hur nära Venezuela är en konkurs varierar. Nyhetsbyrån Bloombergs bedömer att sannolikheten för bankrutt är 97 procent redan under år 2015. Andra har måttligare uppskattningar. Enligt Wall Street Journal är risken 61 procent under det kommande året och 90 procent under de följande fem åren.

Maduros framtid i vågskålen

Ändå finns det bedömare som anser att Venezuela kommer att göra allt för att undvika bankrutt. En viktig bevekelsegrund för president Nicolás Maduro är hans politiska ställning. Tomma butikshyllor, hög inflation och fortsatt politisk oro har lett till att Maduro har tappat i stöd. Nu är det bara 22 procent, det lägsta en president haft på två decennier, enligt opinionsmätningsföretaget Datanalisis.

Venezuelas president Nicolas Maduro talar om ekonomin 30.12.2014
Bildtext President Nicolás Maduro sitter löst

- Vi kommer att se mera protester och missnöje, säger forskaren Mikael Wigell. Frågan är hur regimen tacklar problemet med växande socialt missnöje. Venezuela är ett ganska militariserat samhälle och det finns krafter som är beredda att använda våld mot protesterna.

För snart ett år sedan förekom omfattande protester i Venezuela. Då var det närmast medelklassen som drog ut på gatorna. De fattiga har hittills gynnats av regimens politik.

- Nu finns tecken på att också de fattiga börjar vara missnöjda med regimen och president Maduro. En möjlig utväg är att regimen tvingar Maduro att avgå för få igång en ”ny start” med lite reformer och på det sättet försöker man igen få kontroll över läget, säger forskaren Mikael Wigell vid Utrikespolitiska institutet.

Läs också: Köer och ransonering drabbar Venezuela
Mycket olja i Venezuela - men ekonomin kraschar
Oljepriset - vinnare och förlorare
"Min syster gömmer mobilen i trosorna"