Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Vår subjektiva rätt till dagvård är yngst i Norden

Från 2015
Uppdaterad 30.01.2015 07:17.
Daghem i Grankulla.
Bild: YLE/Rose-Marie Sundström

I Finland har vi endast i drygt 20 år haft en subjektiv rätt till dagvård. Den nuvarande dagvårdslagen trädde i kraft 1996. Jämfört med de andra nordiska länderna utnyttjar vi inte heller våra daghem lika mycket.

Endast 50 procent av barnen i Finland vistas på ett daghem. I Danmark är runt 90 procent av barnen i dagvård.

Danmark är en av föregångarna då det gäller dagvård. Där har alla barn rätt till dagvård ända fram till att skolan börjar då barnen fyller sju år.

Även i internationella jämförelser påpekar forskare hur viktigt det är att barn får tillgång till en god småbarnspedagogik, det vill säga har en möjlighet till ledd småbarnsverksamhet under dagen.

Enligt Minna Salmi, forskningschef på Institutet för hälsa och välfärd THL, finns det en risk att barnens rättigheter glöms bort då staten vill begränsa den subjektiva rättigheten till dagvård.

- Inga arbetsgrupper med sakkunniga har tittat på dehär förslagen, säger Salmi.

På Institutet för hälsa och välfärd är man oroliga över att det är barnen som kommer att lida mest i fall den subjektiva rätten till dagvård begränsas. I dagsläget uppfyller vi inte ens de småbarnspedagogiska mål som EU har fastställt.

- Med den här reformen sparar man inga pengar, säger Salmi.

På Institutet för hälsa och välfärd frågar man sig varför man ska slopa ett fungerande dagvårdssystem. Vår subjektiva rättighet till dagvård är unik, jämfört med övriga Norden, anser man på THL.

Så här ser dagvården ut i Norden

I Sverige har man ingen direkt subjektiv rätt till dagvård. Barn mellan ett och fem år vars föräldrar arbetar, studerar eller andra familjeskäl har rätt att få dagvård, som i Sverige kallas förskola.

Är föräldrarna arbetslösa eller föräldralediga får barnet från ett års ålder rätt att vara i förskolan tre timmar per dag. Sedan 2010 får alla barn från tre år uppåt vara 525 timmar i förskolan gratis, vilket betyder ungefär tre timmar per dag. Den svenska staten behöver inte ordna dagvård åt barnen under kvällar, nätter eller veckoslut.

I Norge ska kommunen erbjuda dagvård åt alla barn under skolåldern. I Norge börjar barnen skolan då de är sex år gamla.

Dagvårdsplatsen ansöker föräldrarna om i augusti och den ges bara till de barn som då fyllt ett år. Barn som fyller senare på året får vänta till nästa års ansökningsförfarande. Det är också kommunerna som ska ser till att det finns tillräckligt med dagvårdsplatser, enligt Yle nyheters uppgifter finns det kommuner i Norge som inte kan erbjuda alla barn en dagvårdsplats.

På Island är familjeledigheten mycket kort, bara sex månader. Efter det är det upp till familjerna själva att fundera vem som ska sköta om barnen fram till att de är två år gamla. Barn på Island har alltså rätt till kommunal dagvård först då de fyllt två år.

I Danmark har alla barn rätt till dagvård ända fram till att skolan börjar då barnen fyller sju år. Barnet har rätt till dagvård från att de är 26 veckor gamla. I Danmark satsar man också mycket resurser på småbarnspedagogiken och den språkliga utvecklingen. Det betyder att man bedömer de språkliga färdigheterna hos alla barn då de fyllt tre år.