Valkompassveteranen med många bollar i luften

Den ska dela åsikterna, vara enkel, relevant och skarpt formulerad. Så beskriver valkompassveteranen Anne Suominen idealfrågan i ett kandidattest. Suominen är först ut i Svenska Yles intervjuserie Bakom kulisserna.

I tisdags öppnades Yles valkompass för kandidaterna i riksdagsvalet. Det betyder att de ungefär 2000 kandidaterna nu ska skriva in sina svar på ett trettiotal frågor innan kompassen öppnas för allmänheten i mars.

Det innebär samtidigt att Anne Suominen och de andra journalisterna inom Yle som ansvarat för frågorna i valkompassen kan pusta ut efter ett tankearbete som pågått i nästan två månader vid sidan om andra arbetsuppgifter. Ett arbete som Suominen tyckt varit utmanande, tidvis stressigt – men samtidigt oerhört intressant.

– Med min läggning är det här ett jobb som jag kunde göra året om. Det är jätteroligt att få sätta sig ned och tänka, ta reda på fakta och att få lära sig mycket nytt. Då gör det inte så mycket att man googlar också i sömnen, säger hon.

Motivationen påverkas också av att hon tycker att arbetet är viktigt.

– Vi gör det här för väljarna. De måste få en chans att se skillnaderna mellan partierna och kandidaterna, säger Suominen, som är en veteran i detta sammanhang.

Suominen har jobbat som journalist på FNB, HBL och Yle i snart 40 år, de senaste 30 åren som politisk journalist, och har under åren hunnit arbeta fram ett tiotal valkompasser, både på tidigare arbetsplatsen HBL och på Yle.

Avspegla det som är aktuellt

Arbetet med årets valkompass inleddes i slutet av fjolåret. Då samlades kärntruppen på fyra fem Ylejournalister för att lägga upp tidtabellen för kompassen, bestämma hur många frågor det skulle vara och inleda en diskussion om vilka ämnesområden frågorna skulle handla om.

De övriga som ingår i gruppen är från den finskspråkiga nyhetsorganisationen inom Yle med en bred kunskapsbas inom framför allt ekonomi och politik. Anne Suominen representerar Svenska Yle i gruppen.

Sedan årsskiftet har jobbet mest gått ut på att plocka upp ämnesområden som känts aktuella, kolla hur de olika partierna positionerat sig i olika frågor, pröva olika formuleringar och testa frågor på kolleger. Från en lista på ett hundratal frågor har de trettio bästa så småningom vaskats fram.

– Ofta har jag fungerat som djävulens advokat, den som ställt frågan "men vad svarar kandidaterna på den här, delar den åsikterna tillräckligt, vad betyder det här egentligen?"

Ibland kan den frågan leda till att till synes goda frågor faller bort. Suominen säger att man till exempel inte kan ställa en fråga i stil med “Tycker du att klimatförändringen borde åtgärdas?” På en sådan fråga svarar nämligen alla kandidater ja.

I arbetet med frågorna har kärntruppen också fått hjälp av Yles redaktioner i regionerna, eftersom en del av frågorna i valkompassen är regionala. Det betyder att det finns några frågor som varierar beroende på vilken valkrets väljaren uppger – i Egentliga Finland kan det till exempel handla om färjtrafiken.

Hundratusentals besök

Förutom att valkompassen ska visa på skillnader mellan kandidaterna säger Anne Suominen att det är viktigt att frågorna är så enkla att alla förstår vad frågan betyder. Det är ofta lättare sagt än gjort.

– Frågorna kan inte handla om makroekonomi, utan måste förvandlas till konkreta frågor som öppnar sig för publiken. Samtidigt måste dessa enkla frågor ge svar på hur partierna tänker i de stora frågorna, beskriver Suominen dilemmat.

En speciell utmaning just i år är faktarutorna som för första gången finns med i kompassen. De ska finnas på plats då kandidattestet öppnas för publiken i mars.

– Man kan sitta i timmar och fila på en definition på till exempel ett sådant begrepp som "medborgarlön". Det handlar inte bara om att fakta ska stämma, utan det måste dessutom vara neutralt. Det man skriver där får inte luta åt något håll.

För vad som står i valkompassen spelar en roll, genomslaget är stort. Om man tittar på statistiken för valkompassen inför EU-valet i fjol ser man att den hade 430 000 enskilda besök, och hela valkompassen slutfördes 280 000 gånger.

– Jag tror inte att valkompassen styr valresultatet. Men den hjälper väldigt många att välja sin kandidat, säger Suominen.

Att osäkra väljare söker sig till valkompassen för att få hjälp styrks av att närmare en femtedel av besöken i fjol gjordes under själva valdagen.

Helheten i balans

Att jobba fram frågorna för valkompassen är ändå bara en liten del av det som Anne Suominen sysselsatt sig med de senaste månaderna. Suominens huvuduppdrag är att jobba som valproducent på Svenska Yles nyhetsredaktion. Det jobbet inbegriper allt från att ordna bakgrundsbesök på partikanslierna till att planera hur valet ska serveras för publiken på radio och tv.

– Målsättningen är att bygga upp en valrapportering som gör valet superintressant för vår publik, och som dessutom leder fram till valurnan. Därför ser jag att valbevakningen också är en demokratiutmaning. Vi hoppas kunna bidra till att folk röstar.

Hur tänker du då det gäller att säkerställa att tittarna får saklig och opartisk information?

– Helheten måste vara i balans. Vi tänker mycket på att alla partier ska behandlas jämbördigt, vi funderar på vem vi intervjuar och varför vi väljer att intervjua just dem. Det är viktigt att vi kan motivera också för utomstående varför vi valt att göra på ett visst sätt.

För helt rättvist kan det inte vara. Svenska Yle har till exempel ett säransvar att lyfta fram de svenskspråkiga kandidaterna i alla partier, och frågor som berör det svenska i Finland, eftersom Svenska Yle ska betjäna speciellt den svensk- och tvåspråkiga publiken.

Politik handlar om vår vardag

När valet är över återgår Anne Suominen till sitt vanliga jobb som politisk specialredaktör. Politiken lämnar hon inte, för här har vi en kvinna som brinner inte bara för politiska val utan också för den politiska journalistiken. På redaktionen i Böle går hon i gång på politiska utspel eller sliter håret i frustration över något som inte blev som hon tänkt. I hennes inställning till arbetet ser man väldigt lite av den cynism som ibland präglar garvade journalister.

– Det är fruktansvärt intressant att jobba med politik. Vi kunde betydligt mer syna vilka tankar, visioner och ideologier som ligger bakom de beslut som politiker fattar. Och det är viktiga frågor som kommer att avgöras under nästa valperiod, det handlar om allas vår vardag.

Hennes ledstjärna är att politikernas löften och utspel borde synas mer men att de också så ofta som möjligt borde ges tid att argumentera och förklara hur de tänker. Och de måste avkrävas tydliga svar om hur de tänker lösa problemen.

– Då får man något mera än de korta och klatschiga svaren.