När kärnkraften kom till Finland
Finlands första kärnkraftverk öppnades i Lovisa 1977. Kärnkraftverket beställdes från Sovjetunionen och man började bygga det 1971.
Man tog modell av kärnkraftverket i Novovoronez, Vitryssland, men förbättrade säkerhetssystemen med ett kylsystem av vatten, inte av grafit.
I Veckans puls 1976 undrar man om kärnavfallet, hur länge kärnkraftverket kan vara i bruk och om Finland verkligen behöver så stor energiproduktion.
Sovjetunionens statsminister Alexej Kosygin och Finlands president Urho Kekkonen startade kärnkraftverket den 23 mars 1977.
Kärnkraftverket i Lovisa invigs
Kärnkraftverket blev ett modellexempel på fint samarbete mellan Finland och Sovjetunionen.
Kärnkraften väcker mycket debatt. I synnerhet hotet om olyckor vid kärnkraftverken skrämmer medborgare.
Men Anders Palmgren och Björn Wahlström från IVO/Lovisa kärnkraftverk säger att säkerhetssystemen i Lovisa är så bra att det inte finns några som helst inga risker för olyckor. Säkerhetssystemet är med kylvatten "och vatten brinner inte, såsom t.ex. grafit i Tjernobyl".
Men förorsakar kylvattnet fiskdöd undrar invånarna i Lovisa?
Avfallet från kärnkraftverk är ett annat stort problem. Långt in på 1990-talet skickades avfallet till okänd ort i Sovjetunionen, senare Ryssland. Men redan 1985 talade man om fina nya avfallsmetoder.
Kärnkraftverket i Lovisa innebär dock också arbetsplatser och sysselsättning. Att den tredje reaktorn kom till Olkiluoto sågs av många som en besvikelse.
