Hoppa till huvudinnehåll

Arkivet

När pigan kunde bli redare

Uppdaterad 15.01.2016 16:21.

Många finlandssvenska kommuner har livnärt sig på sjöfart genom tiderna. Men det finns en sorts sjöfart som få känner till. En bortglömd tradition som främst fick sitt fotfäste på Åland.

De kallas de bortglömda finlandssvenskarna, de så kallade bygdesseglarna. På 1800-talet reste bygdens män från hemtrakterna för att segla runt i Europa och hämta hem pengar och kunskap till nejden. En tradition som slätade ut klyftorna mellan samhällsklasserna, som gjorde att pigorna kunde bli redare och torparsönerna kaptener. Men livet var hårt på sjöarna och hemma i byarna visste inte kvinnorna om deras män eller söner verkligen skulle återvända från sina seglatser.

Bygdeseglatserna har sitt ursprung på Åland, där en bygd kunde slå ihop sig, köpa andelar i ett eget skepp och sedan få en liten del av vinsten när skeppet kom hem efter sina seglatser. Hela byn ägde ofta en del av skeppet och hela byn blev också rikare när det återvände. På så sätt fick jordbruket tillräckligt med pengar för att slutligen bli den främsta livnärningen.