Munsalasocialismen - från USA till Österbotten
I Munsala utvecklades under 1900-talets början en egen form av socialism. Den kom till trakten genom emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget.
I Munsala utvecklades under 1900-talets början en egen form av socialism. Den kom till trakten genom emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget.
I Ann-Britt Almqvists dokumentär "Den vida världen är vårt fosterland" behandlar munsalasocialismen. Vi tittar närmare på hur Marx tog sig till Munsala. Vi får höra Nelly Fågelbärj, Kristian Caldén, Runar Helsing, Eric Fors, Ewald Stenvall och Ernst Fridlund.
Amerikaemigranter från Munsala
Liksom flera av traktens söner emigrerade Otto Andersson, Erik Johan Helsing och K.J. Neuman till USA i slutet av 1800-talet
Men livet på andra sidan Atlanten var långt från det de väntat sig. Arbetsdagarna var långa och hårda. Livet var svårt och utan säkerhet.
De tre männen började därför engagera sig i olika arbetarrörelser och fick upp ögonen för Marx och socialismen.
Munsala under inbördeskriget
När männen återvände till Munsala var det med nya sorters ideal i bagaget och de satte igång att sprida sina idéer i regionen. Man höll möten om hur bönderna i regionen skulle få det bättre.
Pacifismen var stark inom rörelsen ända från början. Betoningen låg på fred, kunskap, diskussion och parlamentarism.
Men så bröt inbördeskriget ut. Munsalasocialisterna höll sig undan, men kunde inte helt undgå kränkningar från de vita. Några försökte fly till Sverige och andra gömde sig i skogarna.
Munsala under andra världskriget
Gömställen i skogen kom att användas på nytt då andra världskriget bröt ut.
Flera munsalasocialister deltog i vinterkriget, men vägrade gå med i fortsättningskriget, eftersom de ansåg att det var otänkbart att stå på samma sida i kriget som Hitler.
Traktens män återvände till sina gömställen i skogen och hela byn var på vakt efter poliser som försökte ta reda på var krigsvägrarna gömde sig.
I dokumentären berättar några munsalasocialister om dagarna under kriget. Vissa av dem åkte fast och skickades till så kallade arbetsläger. I dem var förhållanden långt från goda.
Nelly Fågelbärj berättar bland annat om vad som hände hennes man. Han tillfångatogs eftersom han tecknat bilder som motsade sig fascismen och Hitler.
Munsalasocialismen har överlevt många prövningar. Men på 1970-talet höll den på att dö ut. Pälsnäringen hade fått sitt grepp om orten och socialismen hade ingen roll att spela längre i de små samhällena.
' /%3E%3C/svg%3E)
