Riksdagsval under kriget

I krigs och kristider, med svåra fredsvillkor, var det svårt att få medborgare att rösta rätt.

Svenska centralarkivet (SFPs arkiv) donerade gamla lackskivor till Rundradion. På dem hör vi partikandidater hålla tal inför valen 1939 och 1945. Här kan ni få lyssna på delar av dem.

Valtal, Svenska folkpartiet, 1945

3:50

Man manar till eftertanke och demokrati, samt nordiskt samarbete inför valet 1939. Inför valet 1945 talar kandidaterna igen om att kunna samarbeta med Sovjetunionen och hålla sig på god fot.

Talman Väinö Hakkilas tal 1940

3:53

I det tredje klippet får ni höra riksdagens talman Väinö Hakkila tala inför riksdagens öppnande 1940. Kriget och eventuell fred är förstås det vi får höra om

Den riksdag som valdes 1939, det s.k. långa parlamentet, satt ända fram till 1945. Under vinterkriget, december 1939–februari 1940, var riksdagen evakuerad till Kauhajoki. Av Europas krigförande länder var Finland det enda där parlamentet sammanträdde oavbrutet under kriget.

Det första valet efter kriget hölls i mars 1945. Året innan hade riksdagsordningen ändrats. Åldersgränsen för valbarhet och rösträtt sänktes till 21, och därmed kunde unga frontveteraner rösta.

Efter kriget stod regering och riksdag inför stora utmaningar: krigsskadeståndet skulle betalas, den evakuerade karelska befolkningen och frontmännen skulle ha bostäder och den hårt slitna produktionsapparaten skulle förnyas. Regeringskoalitioner som bestod av de tre största partierna – socialdemokraterna, agrarförbundet, som senare blev centerpartiet, och folkdemokraterna – ledde landet under tiden strax efter kriget.