Köp och släng - moderna och farliga köpcenter 1968

De moderna snabbköpen och köpcentren med färdigt förpackade produkter är farliga, eftersom allting är så lättillgängligt. Man köper onödiga produkter och skapar avfallsberg. Här informeras konsumenten med djuppsykologiska argument.
Ett typiskt drag för välfärdssamhället är en allt mera ökande konsumtion och en reklam som går ut på att skapa mera konsumtion, säger redaktör Öivind Nyqvist.
Experten, psykiater Klaus W Karlsson, talar om snabbköpen. De är bekväma, men opersonliga och lockar till oöverlagda impulsköp då allting är så lättillgänligt. Man samlar i sin korg mer än man kanske skulle behöva, eller sådant man inte skulle köpa om man vore tvungen att be expediten ta fram det.
- Kan impulsköp ha psykologiska orsaker? frågar redaktören. Ja, impulsköp kan liknas vid att äta snask, man tröstar sig med det.
Djuppsykologiskt kan man se ett snabbköp eller ett varuhus som en modersfigur som svämmar över av all världens härligheter och som har allting att erbjuda och därmed tillfredställer alla ens behov. Neurotiskt köpande bottnar i detta. Reklamen skapar ett konstlat behov.
Färdigt förpackade produkter och engångsförpackningar ökar mängden avfall. Köpman Åke Stenström tycker inte de färdiga förpackningarna är ett större problem, men på avstjäpningsplatserna ser man berget växa.

Är köpcenter bra?
I radion diskuterar man köpcentren i Konsumentkalendern. Konsumentombudsman Gun Hemming är ytterst kritisk till köpcentren: "som om vår levnadsstandard automatiskt skulle stiga bara vi fåraktigt apar efter USA".
Och hur går det för de ensamstående mödrarna? Några förortsmödrar får faktiskt berätta vad de tycker om köpcenter.
Arkitekt Kristian Gullichsen och direktör Paarma ser bara fördelar med att i nya bosättningar koncentrera affärerna på ett ställe