När matpriserna höjdes 1971
Marianne Siukkunen och hennes familj på nio personer har länge klarat sig nätt och jämt, men när matpriserna höjdes 1971 blev det ytterst svårt att få pengarna att räcka till. Familjen lever hela tiden på kredit. I aktualitetsmagasinet Zoom granskar man prishöjningar på mat och vad de innebär för den "vanliga människan".
Våren 1971 lämnade folkdemokraterna (DFFF) den s.k. folkfrontsregeringen för att man inte godkände att priset på kaffe, socker och tobak skulle höjas.
Marianne Siukkunen och hennes familj på nio personer har länge klarat sig nätt och jämt, men när priserna höjdes blev det ytterst svårt att få pengarna att räcka till. Familjen lever hela tiden på kredit.
Det samma säger pensionär Anna Vikström. Hon har blivit så orolig att hon inte vågar lyssna på nyheterna längre.
Enligt prisinspektör Olof Hedberg kan man inte kontrollera prisutvecklingen på den fria sektorn. Viceordförande i prisrådet, Olavi Väyrynen, tycker dock att situationen förlöper lugnt.
Ministrarna som Erik Meitz har bjudit in till studion, handelsminister/prisminister Arne Berner (lib.) och finansminister C. O. Tallgren (sfp) menar dock att man överdrivit regeringens prishöjningsförslag. Priserna har inte alls höjts, regeringen har bara velat få till stånd en diskussion. Arne Berner menar att prishöjningen ärnaturlig eftersom världsmarknadspriset på t.ex. kaffe höjts.
Text: Ida Fellman
