Hoppa till huvudinnehåll

Arkivet

Finlands första fall av galna ko-sjukan

Publicerad 03.05.2007 09:00. Uppdaterad 28.12.2015 19:57.

I mitten av 1990-talet skakades Europa av en köttskandal. Finland hölls BSE-fritt till 2001.

Informationsruta

Galna ko-sjukan, BSE (bovin spongiform encephalopati), är en dödlig neurodegenerativ kreaturssjukdom som tros kunna spridas till människor i form av Creutzfeldt–Jakobs sjukdom. Sjukdomen orsakas av speciellt formade proteiner som har förmågan att kunna förändra andra proteiner till sin egen form, så kallade prioner. Sjukdomen kan uppstå spontant hos en individ, vilket är extremt ovanligt. När det hänt kan det dock spridas till andra individer på ett epidemiliknande sätt genom att vävnad från döda individer ingår i fodret, något som var vanligt innan BSE-epidemin gjorde klart hur farligt detta var. BSE kan inte med säkerhet diagnosticeras enbart på basis av symtom. Det finns inte heller test på levande djur. Diagnos ställs genom att undersöka hjärnvävnad av döda eller slaktade djur.

I Europa har BSE rapporterats förutom i Storbritannien i Irland, Portugal, Spanien, Frankrike, Tyskland, Italien, Holland, Belgien, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Polen, Slovenien, Luxemburg, Liechtenstein och Danmark. Finland, Österrike och Grekland har rapporterat ett BSE fall. Utanför Europa har BSE rapporterats i Japan, Kanada, USA, Falkland, Oman och Israel

Orsaken till epidemin tros ha varit slakteriavfall som blandades med kreaturens foder. På de Brittiska öarna har man upptäckt 180000 fall av BSE under åren 1985-2006.

Det finländska fallet av BSE väckte förundran och oro, eftersom man bevisligen inte hade använt slakteriavfall och benmjöl i kornas foder. Man misstänkte därför att djurfett i fodret var smittovägen. Som tur blev inte epidemin i Finland större en detta enda fall. Men för djuruppfödarna blev fallet en katastrof.

I TV-nytt intervjuas bl.a. Jaana Husu-Kallio och Kalevi Hemilä på Jord- och skogsbruksministeriet, veterinär Sebastian Hielm, som är expert på livsmedelhygien, vanliga konsumenter och husdjursuppfödare Håkan Liljeström.

Text: Ida Fellman

Läs också