"Våra politiker kan inte grunderna i nationalekonomi"

Den finländska välfärdsstaten står inför ett vägskäl under vårens riksdagsval. Ska vi vända högerut och fortsätta med en åtstramningspolitik i hopp om att få ner kostnaderna, eller ska vi vända till vänster och hoppa på stimulanståget innan det är för sent?

Det här är temat för boken "Hyvinvointivaltio 2010-luvulla - mitä kello on lyönyt?" som publicerades av Löntagarnas forskningsinstitut på onsdagen.

Den finländska politiken överskuggas av en rädsla för mera skuld. Därför vill få stimulera med lån. Hellre stramar man åt de offentliga utgifterna.

Men vilken är den bästa medicinen för att kurera Finlands vissna ekonomi - stimulans eller åtstramning?

Det här försöker forskare och nationalekonomer besvara i tolv olika artiklar i boken "Hyvinvointivaltio 2010-luvulla - mitä kello on lyönyt?" som behandlar allt från finländsk finanspolitik till vårt grundskydd.

Jag är förundrad över att det är svårt att få den stora allmänheten och politikerna att inse att om man skär ned på efterfrågan, så minskar också förstås efterfrågan, eftersom ekonomin krymper.

Frustrerade nationalekonomer ryter till

En av dem är Matti Tuomala, professor i Nationalekonomi vid universitetet i Tammerfors.

Enligt honom är det helt obegripligt att åtstramningspolitiken är så dominerande i Finland, trots att det finns mängder av bevis för att det vore betydligt bättre för Finlands ekonomi att stimulera.

- Jag är förundrad över att det är svårt att få den stora allmänheten och politikerna att inse att om man skär ned på efterfrågan, så minskar också förstås efterfrågan, eftersom ekonomin krymper. Det är precis det här som sker när man inför en åtstramningspolitik som bygger på höjda skatter och sänkta utgifter. Det här hör till grunderna i nationalekonomi som en studerande lär sig under sina två första. Men försök förklara det för våra politiker.

Ideologiska motiv ligger bakom åtstramningen

Enligt Tuomala bottnar åtstramningsretoriken i ett ideologiskt motiv att köra ner välfärdsstaten, som anses vara roten till en stor del av Finlands ekonomiska problem.

Hur svarar du på den vanliga kritiken om att ökad stimulans bara är orealistisk och naiv vänsterpolitik som ökar Finlands skuldsättning?

- Stimulanspolitiken har i alla fall stämplats som sådan. Men de facto är det bara en del av högern som stöder den rätt ovanliga finansiella stimulans som Europeiska Centralbanken idkar. Och största delen av de akademiska nationalekonomerna är överens om att fiskal stimulans riktad mot den offentliga sektorn är det bästa alternativet.

Argumentet att offentliga sektorn är helt beroende av privata sektorns välgörenhet stämmer inte.

Offentliga sektorn lika dynamisk som den privata

Trots det här har Europeiska Unionen de senaste fyra åren dragit hårt åt svångremmen och Finland har valsat efter.

Enligt regeringen är det dåligt för Finlands ekonomi att den offentliga sektorn växer. Det här har Matti Tuomala svårt att förstå.

- Vissa menar att den privata sektorn inte klarar av att upprätthålla en så stor offentlig sektor som vi har idag. Tanken här är att den offentliga sektorn är helt beroende av den privata sektorns välgörenhet, vilket inte stämmer.

Matti Tuomala påpekar att väldigt många uppfinningar som varit betydelsefulla för den ekonomiska tillväxten de facto uppstått tack vare den offentliga sektorn.

- Det bästa exemplet på det här är Apples Iphone som utvecklades med offentliga medel.

Hur frustrerande är det att följa med Finlands ekonomiska politik som nationalekonom?

- Visst är det väldigt frustrerande. Många ekonomer har ju munkavle av olika intresseorsaker. Men vi akademiska ekonomer har den fördelen att ingen kan censurera oss!

Vi akademiska ekonomer har den fördelen att ingen kan censurera oss!

Ingen förändring att vänta efter valet

Att Finlands ekonomiska politik skulle ändras märkbart efter vårens riksdagsval tror Tuomala inte. Centern kommer enligt honom av allt döma att välja att fortsätta i åtstramningsspåret.

Det här trots att både den nationalekonomi som lärs ut på universiteten samt otaliga forskningsbevis visar att det här är fel väg att gå.

- Man kan inte annat än förundra sig över att vi går mot en rå nedskärningspolitik också under följande regeringsperiod, trots att alla sitter med facit i hand.

Läs också:
Rika har blivit rikare – Finland följer Pikettys teori