Hoppa till huvudinnehåll

Arkivet

Själö - kvinnors öde

Uppdaterad 10.10.2016 10:35.

På Själö, en vacker ö i Åbolands skärgård, ligger en mängd fruktansvärda kvinnoöden begravna. Jutta Ahlbech-Rehn har forskat i dem.

1622 uppfördes spetälskesjukhuset på Själö, men redan då fanns ett avskilt dårhus. De obotliga och mentalt sjuka deponerades på evig tid och deras egendom tillföll kyrkan.

1785 övergick Själö hospital till att bli ett sjukhus för mentalt sjuka. 1889 flyttades alla män från Själö och sjukhuset blev enkom ägnat kvinnliga patienter. Sjukhuset lades ner först 1962.

Själö hospital hade framför allt arbetsterapi, isolering i "lugnande" cell med bruna geometriska figurer. Även lugnande bad, ishjälm och tvångströja användes. Kvinnorna fick inte mycket mat, och de var ofta sjuka. Smuts, hunger och elände var det som erbjöds. Och det var inte många som friskförklarades.

Jutta Ahlbeck-Rehn förklarar uppkomsten av psykiatrin genom det medicinska intresseret för gynekologi, gränsöverskridningarna i kvinnorörelsen. En viktig är socialdarwinism och eugeniken, tron på goda och nyttiga högre klasser av medborgare och onda och onyttiga lägre klasser. Kvinnorna skulle vara svagare än männen.

Lyssna på Jutta Ahlbeck-Rehnss intressanta och skakande analyser, och hör om upprörande kvinnoöden.

Särskilt under 1900-talet och på 1930-talet blev Själö hospital en ful fläck i finländsk historia och eugenikens historia.

Kvinnornas vistelser på Själö blev ofta mycket långvariga, för de flesta eviga. Sjukhuset stängdes först 1962, så Jutta Ahlbeck-Rehn har haft anhöriga som tagit kontakt för att höra om sina mödrar.

Åbo svenska teater gjorde också en pjäs 2004 med utgångspunkt i kvinnornas upplevelser på Själö.

Via länkarna kan du läsa mera om Själö och den psykiatriska vården i Finland.

Kvinnorna på Själö

Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.