När datamaskinerna kom till Finland
Finlands första datamaskin eller "elektroniska hjärna", IBM-650, togs i bruk i oktober 1958 på Postsparbanken.
Den elektroniska hjärnan "Ensi" (IBM-650) invigdes under högtidliga former 1958. I det stumma klippet ser vi hur Teuvo Aura, vd för Postsparbanken, och finansminister Päiviö Hetemäki startar datamaskinen.
Datamaskinen blinkar och kör igång. De kvinnliga sekreterarna för in information på hålkorten med en hålkortsmaskin. Datamaskinen användes för sparbankskonton och underlättade avsevärt bokföring, överföring och betalning.
Den första svenska benämningen på datamaskin var matematikmaskin, populärt även ”elektronisk hjärna” eller "elektronhjärna".
På 1960-talet införskaffade andra stora företag elektroniska hjärnor.
I december 1961 förevisas en "elektronisk hjärna" på Kabelfabriken i Helsingfors. Leo Hildén redogör för hur de elektriska informationsbehandlingsmaskinerna blir allt vanligare i det avlägsna Finland. Den elektroniska hjärnan är mycket stor och styrs med hålkort. Under en sekund kan maskinen räkna nästan tiotusen tal.
Under 1960-talet lanserades ordet datamaskin och förkortningen data. Dessa termer har ersatts med ordet dator, som nu är svensk standard. (Källa: Nationalencyklopedin)
Päivi Elovainio på Finlands studentförbund (SYL) redogör 1962 för hur man använder sig av IBM-datorer då det gäller studenters uppgifter.
IBM:s flotta datorer och hålkortsapparater förevisas i nyheterna 1962 och i stumfilmen Tietokone 1963
Meteorologiska institutet tog i bruk datorer 1969. Meteorolog Martti Mäkelä redogör nöjt för hur datorerna kommer att kunna ge prognoser och hur man med dem t.o.m. kan spela julmusik.
' /%3E%3C/svg%3E)
