Strömmingsmarknaden i Helsingfors
Strömmingsmarknaden i Helsingfors har en lång tradition. Men konkurrensen är hård. Yrkesfiskarna kan håva in en tredjedel av sina årsinkomster på strömmingsmarknaden i Helsingfors om de lyckas. Men då gäller det att inte ha bara vanlig strömming, "för den äter folk inte som förr".
På höstmarknaden 1962 är familjen Mirén från Kökar nöjd. 1200 burkar kryddfisk och saltfisk har gått åt. Man säljer också sälskinn, svartbröd och ullgarn för "det tycker Helsingforsaren om att man för dit". Tolv båtar från Kökar och en från fasta Åland har kommit, vissa år har det varit upp till fyrtio båtar från Åland.
Den första strömmingsmarknaden i Helsingfors hölls redan 1773. För yrkesfiskarna har Helsingfors strömmingsmarknad alltid varit viktig. Men konkurrensen är hård och det är inte alltid strömmingen som går bäst åt.
I den här korta stumfilmen får vi göra en tidsresa till 30-talets Helsingfors och besöka strömmingsmarknaden. Vi får se både fiske i skärgården och försäljning vid Salutorget.Trots att filmen är stum fångar den stämningarna i Helsingfors och den livliga torgförsäljningen. Från torget färdas filmen mot skärgården där man får se både fiske och nättillverkning.
En gammal fiskare från Kökar intervjuas 1970 om hur kommersen går. Halva Helsingfors känner denna fiskare, men han skall lägga av. Det går inte att livnära sig endast på fiske, menar han. Folk äter inte strömming som förr. Svartbrödet går bättre åt, och vackra flickor har alltid fått pruta, för han är en rolig karl.
På den traditionellla strömmingsmarknaden 1988 blev det ett bråk vid utlottningen. Platserna har delats ut fel, menar vissa. Men stämningen är ändå bra när publiken strömmar till. 29 ton fisk säljs, det låter mycket, men har tidigare varit mycket mera. Men för Björklöfs från Barösund betyder det "myki". Redan i slutet av augusti förbereder man sig. Vilken plats man får har stor betydelse. På pirar går inte fisken åt.
På strömmingsmarknaden 1996 syns färre båtar än vanligt. Kommersen går bra och stämningen är på topp ändå. Reportern frågar fiskarna vad de gillar svirvlande privatpersoner.
Konkurrensen är hård på strömmingsmarknaden och kampen om köparna stor. Yrkesfiskarna kan håva in en tredjedel av sina årsinkomster på strömmingsmarknaden om de lyckas. Vissa försöker slå igenom med nya smaker varje år, ananassik är ett nytt kort 2000. Andra gör bara nya etiketter.
