Älgjakt i Österbotten

I Österbotten har det aldrig varit så svåra förhållanden vid en älgjakt som i oktober 1992. Jägarna plumsar omkring i meterhög snö medan man driver fram älgarna.

Redaktör Göran Palm följer med ett jaktlag i Österbotten. Både sådana som jagar med drev och drevkarlar och sådana som jagar med hund.

Göran Palm har en kritisk journalistisk inställning till allt och försöker ifrågasätta jaktens idé. Men jägarna njuter och slår bort hans kritik.

Också "jägarhustrun" Gunvor Jåfs säger att hon vant sig vid att allt kretsar kring älgjakt. Det är bra, hon behöver aldrig köpa kött, inte ens soppkött. Lite annan smak har älgköttet, men man måste kanske vänja sig. "Ett gambelt djur ger dock lite för seigt köte"

Den myckna snön gör att älgjakten den här gången är extra svår. Ljuden dämpas och det är svårt att höra de andra drevkarlarna. Dessutom kan man tappa bort sig.

Jakt med hund liknar drevjakten. Passkarlar placeras ut och sedan tilldelas hunden och hundägaren ett område. Hunden skall leta efter älgen.

Tom Eklund och Henrik Jåfs lyckas fälla en älg som de tömmer i full snöstorm. Älgen styckas sedan på slakteriet.

Men varför jagar man då, undrar redaktören? Ja-a dels är det ju för köttets skull, men man njuter också av naturen, spänningen och vännerna och själva jakten.

Text: Ida Fellman