I juletider lura man de intet ont anande hemmafruarna med förjugna ideal

"Det är svårt att ta emot och ge kärlek - att ge gåvor är däremot lätt". På 1960-talet närmade man sig kritiskt den fruktansvärda julen med dess kommersialism.

Det är enkelt att kritisera julen med dess överflöd av kommersialism och gåvoberg. Ywe Jalander rör sig i varuhusens julpyntade salar med berg av onödiga prylar och glitter.

Julgatan visar sig också bara dölja inbjudan till köp. Och vi hör ironiska voice overs som talar om vad man bör köpa.

Barnen är förstås de oskyldiga offren när de vill ha och får julklappar: Monopolspel och andra kapitalistiska gåvor.

Men är Revolutionsspelet där du kan välja att vara Mao, Che Guevara eller Lenin bättre?

Och varför kan det inte finnas roliga lekrum på icke-kommersiella ställen, varför måste de bara finnas på julen i varuhus?

I ljudklippet kritiserar man på samma linje julgatans kommersialism och de onödiga förpackningarna som skapar sopberg.

Julens onödiga kommersialism

24:50

Konsumentombudsman Gun Hemming-Väyrynen talar om julens och julgatans förljugna kommersialisering.

Eva Vikstedt tar upp den ökade mängd sopor som bildas under julen i samband med förpackningshysterin och de särskilda julförpackningarna.