Fiskodling i större skala

Det nya husdjuret 1983 var regnbågsforellen. Forellen ger mat men tillför näring och avfall, som betyder mera alger och syrebrist.

Regnbågsforellen är vattnens broiler, påpekar redaktör Leif Lampenius. 1000 ton fisk smutsar ner lika mycket som 12 000 människor, landets fiskodlingar smutsar alltså ner mer än stor-Helsingfors.

I skärgården sker nästan all fiskodling i s.k. nätkassar. Då går all avföring och allt spill ut i havet.

Men för skärgårdsborna betyder fiskodling inkomster. Jordbrukare Kaj Åberg menar att fiskodlingen ändå inte smutsar ner så mycket. Martin Henriksson, också Nagubo, har en hönsfarm som lönar sig allt sämre. Han har börjat med fiskodling i bassäng och tycker det är fel att miljövårdarna försöker inskränka på de små möjligheter skärgårdsborna har att leva på.

Hans Nordström på miljödistriktet säger att lokala fiskare vet konsekvenserna, men det blir värre när storföretag planterar ut fisk.

Så håller det på att ske i Rimito och Tvärminne i Västra Nyland. I Koverhars kylvatten vid Tvärminne har ett företag ansökt om lov att producera 200 ton forell per år. Fiskare och forskare är chockade. Fiskodlarna i Västnyland säger nej till fiskodling.

Stig Sundström, yrkesfiskare från Älgö, är orolig att det naturliga fisket dör ut med detta. Och han tror också att nedsmutsningen är stor av fiskodlingen.

Forskare Rolf Kristoffersson vid Tvärminne zoologiska station säger också ett absolut nej.

Ralph Ehrnrooth, på Oy Tehokasvu Ab, menar att det vore intressant att komma igång med stor fisk- och kräftodling i varmvatten. Ehrnrooth tycker att matvanorna är vars och ens egen sak. Regnbågsforellen är en ädel fisk, och man kanske hellre vill äta den än strömming. Det är marknadens fria kraft och inget man skall lägga sig i, tycker Ehrnrooth.

Text: Ida Fellman