Lasermannen ville döda icke-vita svenskar utan motiv och utan urskillning
Från augusti 1991 till januari 1992 sköt Lasermannen sammanlagt elva personer. En dog, flera fick skador för livet. Det enda offren hade gemensamt var mörkt hår och mörk hudfärg. Attentaten ledde till Sveriges största polisjakt efter Palmemordet.
John Ausonius och slumpmässiga mord
John Ausonius föddes som Wolfgang Zaugg. Hans föräldrar var båda invandrare, hans mor tyska och hans far schweizare, och själv blev Zaugg svensk medborgare först 1979.
Som vuxen ändrade han sitt namn först till John Stannerman, och senare till John Ausonius.
Från augusti 1991 till januari 1992 sköt Lasermannen sammanlagt elva personer vid olika attentat i Stockholm och Uppsala. En dog, flera fick skador för livet. Det enda offren hade gemensamt var mörkt hår och mörk hudfärg.
Brotten utförde Lasermannen först med ett gevär med lasersikte och senare med en revolver.
Polisutredningen hade svårt att ringa in en gärningsman eftersom Ausonius inte hade några band till offren. Attentaten ledde till Sveriges största polisjakt efter Palmemordet.
Via en Nissan Micra som hade setts vid mordplatserna kom man närmare Ausonius.
Gripandet av John Ausonius
Efter sex månader greps Ausonius på bar gärning mitt under ett bankrån.
Den 14 januari 1994 dömdes Ausonius av Stockholms tingsrätt till livstids fängelse mot sitt nekande för ett mord, nio mordförsök samt nio rån.
Ett mordvapen hade fiskats upp som kunde binda Ausonius vid morden.
Bevisen räckte inte för att fälla honom för samtliga åtalspunkter. Han frikändes från två av mordförsöken.
Ausonius avtjänar straffet på Kumlaanstalten. Han har diagnostiserats med antisocial personlighetsstörning.
I augusti 2000 erkände Ausonius att han var skyldig till samtliga 10 attentat och dessutom 20 bankrån eller försök till bankrån.
Högsta domstolen ansåg dock att erkännandena, på grund av Ausonius låga trovärdighet, inte var tillräcklig grund för en ändring beträffande de frikännande domarna.
' /%3E%3C/svg%3E)
