Ubåten Vetehinen tar Rundradions reporter och mikrofonen till havets djup
Torsdagen den 19 maj 1938 var en betydande dag för Finlands Rundradio. Då gick mikrofonen för första gången ner i havets djup med en undervattensbåt. Det är ubåten Vetehinen som tar med reporter Kaj Klinge och mikrofonen ner i djupet.
Informationsruta
Vetehinen var en finländsk ubåt byggd 1930 som tjänstgjorde under det andra världskriget. Ubåten var även det namngivande fartyget för sin klass. Denna fartygsklass utvecklades från den tyska UB III-klassen och kom att vara prototypklass för den tyska Typ VII A-klassen.
Den 5 november 1942 rammade Vetehinen under befäl av kaptenlöjtnant Antti Leino avsiktligt den ryska ubåten Щ-305 (Sjtj-305) i Ålands hav och sänkte denna med 38 man ombord (samtliga omkom). Den sovjetiska ubåten återfanns hösten 2006 på (nuvarande) svenskt territorialvatten.
Finland fråntogs efter fredsfördraget i Paris 1947 rätt att ha ubåtar.
Reportaget från ubåten har tagits ombord med mikrofon på grammofonskivor och reporter Kaj Klinges iver går inte att ta miste på.
Mikrofonen beger sig till havets djup med ubåten Vetehinen
Reporter Kaj Klinge beger sig ner i ubåten Vetehinen. Som guide har han en officer. Han ser tornet, apparater och periskopen. Kaj Klinge tittar i periskopen och beskriver vad han ser. Han berättar också om djupmätaren, talrören och telegraferna.
Kaj Klinge går med officeren ner till centralen, Kaj Klinge beskriver luckan i väggen, radiohytten, kojarna, köket, maten, manskapets skans och torpedrörern.
Så går de akterut till minavdelningen där minorna ligger. Där finns inte bara minor, utan också andra apparater såsom telefonen och räddningsanordningarna.
Ubåten Vetehinen har 124 stycken ackumalatorer som väger 300 kilo per styck.
Kaj Klinge, mikrofonen och officeren går till båtens längst akterut belägna del där det finns elektriska motorer med vilka båten går i undervattens läge.
Så skall ubåten Vetehinen dyka, man ger order, och dykpositionerna hörs, ubåten är klar för dykningen.
Kaj Klinge beskriver att det susar i öronen och trycker mot trumhinnorna. Klinge rusar opp till tornet för att genom tornluckorna se hur vattnet sköljer över ubåten. Så går han tillbaka ner till centralen; djupens visare visar 10, 10.30, 10.75 meter, båten stannar, det är tyst.
Den första officeren kikar i teleskopet och beskriver vad han ser. Ordern att man ska stiga hörs, båten börjar stiga långsamt. Man hör ett sus, luften strömmar tillbaka in i tankarna och vattnet strömmar ut. Manskapet stiger upp till ytan.