Är svenskan ett obehagligt tvång?
Varför skall Finland vara ett tvåspråkigt land där alla måste lära sig svenska? Och varför ökar motståndet mot svenskan?
Svenskans ställning har länge debatterats i Finland. Det finns olika åsikter om vilka rättigheter svensktalande borde ha, och om hur mycket resurser som ska satsas på svenskspråkiga tjänster och om svenskan ska läsas som obligatoriskt ämne i skolorna.
Svenskan anses ha en dåligt motiverad särställning. Varför är Finland ett tvåspråkigt land ännu i dag, verkar många fråga sig.
I Spotlight diskuteras vilka rättigheter en finlandssvensk har att tala sitt modersmål? I nödsituationer, inför lagen. Håller den svenska servicen att minska ännu mera. Ja, säger Regina Aarnio. - Nej, menar dåvarande statsminister Matti Vanhanen (på finska).
I debatten med Regina Aarnio deltar även Hanna-Lena Hemming från Samlingspartiet och Antti Rantakokko (Pohjois-Savon Perussuomalaiset Nuoret ry).
Finlandssvenska ungdomar funderar i Park på hur det är att tala svenska. Vågar man göra det på stan eller blir man nedslagen?
Svenskan i Finland har fått en så dålig image, säger Dan Ekholm, som i egenskap av journalist haft Norden som sin specialitet. Han har bland annat verkat som korrespondent och pressråd i Stockholm.
I Radio Vegas "Slaget efter 12" debatterar Timo P. Huhtinen, som tröttnat på argumenteringen för svenskan, Markus Österlund som gör PR för svenskan vid Folktinget och Kenneth Myntti, som skrivit debattboken Svenskan på offensiven eller på intensiven.
Kirsi Virtanen om finlandssvenskar
Är Virtanens huggormsliknelse hets mot folkgrupp?
Navelskåderi eller dödskamp?
Svenskans framtid debatteras livligt
Yleredaktören Kirsi Virtanen menar att finlandssvenskarna gått till överdrivt och bara skådar i sin egen navel. Hon gick t.om. så långt att hon kallade finlandssvenskar som vägrar lära sig finska för "en huggorm som vi (Finland) närt vid sin barm". Kirsi Virtanen får mothugg både av Holger Wester, Patrik Rosström och Henrik Othman.
Text: Ida Fellman