Är graffiti konst eller klotter?
Är graffiti konst eller klotter? En urban kultur skapas på gatorna och har och skall ha ett gapp till den rådande kulturen. Men förstörda spårvagnar med klottiga säten är kanske inte konst?
Graffiti-kulturen kom till Finland i mitten av 1980-talet, som en del av hiphopen och street dance-kulturen.
Men städerna ville inte ha klotter som en följd av det.
Trots att det fanns lagliga ställen att måla, för att minska på klottret, ville många graffitimålare ändå spraya sina "tags" på fula betongväggar.
Staden anser att vandalism och klotter i kollektivtrafiken och i stadsbilden inte är konst. Det sorgligaste är när man putsar en hel vagn och nästa dag ser den likadan ut.
1992 gjorde VR och Helsingfors stads trafikverk en kampanj som stämplade graffiti som vandalism och klotter. Helsingfors tog 1998 i bruk en lag som förbjöd illegal graffiti.
Paavo Arhinmäki och Pekka Sauri funderar kring begreppen konst och klotter 2005.
Stadsfullmäktigeledamot Paavo Arhinmäki och graffitikonstnär Janne Siltanen menar att graffitikonst bör finnas och att kampanjen med att stoppa klottret som startade utarmar gatukonsten, utan att minska på klottret.
De tycker inte heller att lagliga platser eller tillfällen då man får måla graffiti är en bra idé. En skapande subkultur som graffiti skall få växa av sig själv. Antti Salminen på Helsingfors ungdomscentral håller med.
Biträdande stadsdirektör Pekka Sauri menar att man bör respektera lagen och inte klottra olagligt. Sauri förespråkar dock inte heller lagliga platser för graffiti, för då sprider sig klottret till alla ställen.
' /%3E%3C/svg%3E)
