Libyen och Muammar Gaddafi
Arabrepublikernas Federation har bildats.
I 42 år (1969-2011) styrde Muammar Gaddafi diktatoriskt Libyen med sin "gröna revolution" . Omvärldens syn på Gaddafi växlade, men Gaddafi hade makt genom olja. Våren 2011, i samband med de arabiska revolutionerna, störtades Muammar Gaddafi.
Gaddafi föddes 1942 i en beduinfamilj. I det här skedet var Libyen ännu en italiensk koloni, och Gaddafis pappa fängslades en gång för att ha motverkat kolonimakten.
Muammar Gaddafi var 27 år gammal och överste då han med en militärkupp 1969 tog makten i landet efter kung Idris I. Till att börja med tog Gaddafi intryck av nasserismen i grannlandet Egypten. Gamal Nasser hade skapat en arabisk nationalism i Egypten som Gaddafi försökte följa.
Under 1970-talet ändrade Gaddafi kurs och började i stället förkunna sin egen ideologi. Gaddafi skrev en ”Grön bok” som var ungefär motsvarigheten till Maos lilla röda. I boken berättar Gaddafi om ”den tredje universella ideologin”. I kalla krigets klimat menade Gaddafi att Libyen hade en mellanväg mellan kapitalism och socialism. Gaddafi ansåg att hans tredje universella ideologi var en islamisk variant av socialism och ett alternativ till USA:s kapitalism och Sovjetunionens socialism.
Enligt Gaddafi var Libyen ett Jamahiriya, en stat som styrs av massorna, men i praktiken var Gaddafis regim en diktatur med en hemlig polis som övervakade att diktatorns autoritära styre inte ifrågasattes.
1971 ville Egypten, Syrien och Libyen bilda Arabrepublikernas Federation. Marcus Ölander rapporterar från Tripoli.
Under kalla kriget var Libyen ett jokerkort som man inte riktigt kunde placera i något visst läger. Medan grannländerna i norra Afrika fick stöd från antingen USA eller Sovjetunionen förde Libyens ledare en egen politik med oljan som trumfkort.
USA:s och Libyens förhållanden var krigiska under 1980-talet. Muammar Gaddafi stödde terroraktioner mot amerikaner. USA svarade med att bomba Libyen. År 1988 störtade flyget Pan Am 103 på orten Lockerbie i Skottland. Allt som allt omkom 270 människor på grund av att terrorister hade sprängt en bomb i planet. 1993 genomförde FN och västvärlden ordentliga sanktioner mot Libyen för att man skulle utlämna terroristerna. År 2003 erkände Gaddafi Libyens inblandning i Lockerbieincidenten.
Men 2004 närmade sig Libyen västvärlden igen. Man spekulerar i utrikesmagasinet 360 grader om det var p.g.a. sanktionerna eller för att pengarna var slut, men Gaddafi vill skrota kärnvapnen och delta i internationellt samarbete. 2009 deltog Muammar Gaddafi för första gången på FN:s generalförsamling. Han reste med sitt sedvanliga beduintält, som han dock inte fick slå upp på Donald Trumps gård (se klippet).
Under arabvåren år 2011 spred sig oroligheterna till Libyen. Gaddafi ville inte erkänna eller lyssna på demonstranternas krav på reformer. Han kallade dessa bland annat för ansvarslösa huliganer. Slutligen ledde oroligheterna till ett inbördeskrig, där oppositionen till att börja med ockuperade östra delarna av landet med bas i staden Benghazi och Gaddafi-trogna trupperna det västra med huvudstaden Tripoli.
Nato och omvärlden blandade sig i krisen och många länder deltog i stridsflygsoperationer mot huvudstaden Tripoli. Många länder erkände oppositionens regering som en legitim stat visavi Gaddafis regim under krigets gång.
I augusti 2011 tog oppositionen över makten i huvudstaden Tripoli. Gaddafis regim hade använt en helgrön flagga för landet under åren 1977-2011. I och med att oppositionen lyckades erövra landet ersattes den helgröna flaggan med en trikolor som har rött, svart och grönt. I mitten finns en vit måne och en vit stjärna.
Den 20 oktober 2011 hittades och dödades Muammar Gaddafi i Sirte.
Text: Mikael Björk, Ida Fellman och svenska.yle.nyheter
Analys av USA:s attack mot Libyen
