Främmande ämnen i maten
Natriumglutamat, fosfat, ddt, gifter, bakterier, listeria. Att äta är inte alltid lätt. Man bör äta rent och hälsosamt, men hur vet man att den mat man väljer faktiskt är ren?
Ämnen tillsätts till livsmedel för att förbättra hållbarhet, konsistens, smak och färg. Vissa är nödvändiga eller helt naturliga, kring andra väcks matdebatter med jämna mellanrum.
Med främmande ämnen i livsmedel avses sådana ämnen som inte är livsmedlets tillverkningsämnen och inte heller tillsatser i livsmedlet. Det kan vara fråga om bekämpningsmedel, bakterier eller tungmetaller. De främmande ämnena kan göra livsmedlet skadligt.
Redan 1973 påpekar man i Spelet om konsumenten att diskussionen om tillsatsämnen och gifter som kommit i mat i misstag inte är ny. Är det "vi får på köpet" farligt? Är kontrollen tillräckligt effektiv?
I Veckans Puls 1983 talas om färdigmaten och om barnens kost. Burkmaten är ren, men efter burkmatsåldern kommer barnen i kontakt med mängder av tillsatsämnen och främmande ämnen.
Vilken inverkan har tillsatsämnen? En undersökning 1996 visar att tillsatsämnen är onödiga och i värsta fall farliga. I synnerhet i färdigmaten finns ämnen som kan försvåra allergier.
Tillsatser deklareras med funktionsnamnet följt av antingen tillsatsens namn eller E-nummer. Men hur skall man komma ihåg vad de olika E-koderna betyder? Det finns listor och applikationer, men det betyder ju inte att vi vet vad de innebär för oss.
Smakförstärkare framhäver livsmedlets egen smak eller doft, men är det faktiskt nödvändigt att förstärka smaken i t.ex. skolmat med natriumglutamat och andra smakförstärkare? Obs undersöker skolmaten 2011.
Konserveringsmedel förlänger livsmedlets hållbarhet genom att skydda det från förskämning orsakad av bakterier.
Nitrat används som konserveringsmedel i vissa ostar, ostprodukter, ostliknande produkter, icke upphettade köttberedningar och saltsill. Största delen av nitratintaget härstammar dock från produkter ur växtriket som av naturen innehåller nitrat.
Till köttberedningar tillsätts nitrit för att förhindra tillväxten hos bakterier som orsakar matförgiftninga och för att behålla köttets röda färg. Man har gett rekommendationer om att begränsa intaget av korvar, knackkorvar och charkvaror i kosten för barn under skolåldern p.g.a. nitritmängden.
En undersökning 2000 visar att tillsatsämnena har minskat då Finland gått med i EU. Det enda ämne som används mera än förr är fosfat i korv.
Fosfat förekommer naturligt i mjölkprodukter, kött och fisk, men livsmedelsindustrin tillsätter också fosfat som konserveringsmedel i livsmedel. Det har kommit ny forskning som visar att fosfater kan vara en risk vid hjärt- och kärlsjukdomar och inte är bra för hälsan.
EU förbjöd fosfater i köttberedningar med rått kött i juli 2013. De finländska köttillverkarna kommer dock att fortsätta med fosfater. Tolkningen av lagen är knepig och Finland har ansökt om undantag för t.ex. julskinka. Och i synnerhet i smältost finns mycket fosfater. Är det då farligt att äta dem? Spotlight undersökte saken 2014.
Text: Ida Fellman
