Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

"Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..."

Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

Alla delar finns på Yle Arenan tillsvidare.

Laban (Tobias Zilliacus) är en liten kille som tänker mycket. Tankarna kretsar kring familjen, kärlek, barnen i Afrika, mat, mamma, pappa, tid.

Det är gripande att se hur Laban skall klara sig själv och hur han stannar upp i sina funderingar.

Laban måste grubbla och dessutom välja mellan det han själv vill (spännande serietidningar och leksaksvapen) och vad andra vill av honom. Det kan vara systern som är en fredsvän, mamman som vill att han ska äta, skynda på eller stå stilla. Inte hänga men inte heller härja.

I Jag, Laban får vi också se hurudana uttryck ett barns rädslor kan ta sig. Laban är rädd för monster, häxor och krig, men också för vardagliga händelser som att mamma skall bli arg då han söndrat en vas, eller att inte veta var han skall stiga av tåget.

Men tryggheten och kärleken finns också där, som en kram av pappa eller att farmor möter vid tåget.