På den EU-anpassade skottdagen lönar det sig att fria
Den 29 februari förekommer bara under skottår, vart fjärde år. Varför har vi skottår och vad kan hända under skottdagen?
I Stoff från 1980 skall redaktör Eva Nyberg förklara skottår och tideräkningen i olika länder. Hon skriver upp olika årtal på svarta tavlan och säger vilket år man har i andra länder. Eva Nyberg förklarar dock inte varför. "Nog om skottåret", säger hon sedan, när barnen anses vara fulllärda.
Skottdagen inträffar alltid då det är ett skottår för att hålla kalendern på plats, så att den följer våra årstider. Det här beror på att ett år är inte alltid exakt 365 dagar, utan lite längre. Därför måste vi vart fjärde år, med vissa undantag, öka årets längd med en dag. Om vi inte skulle göra det här skulle vår kalender till exempel om hundra år förskjutas med över 24 dagar. Skottår firas alltid om årtalet är delbart med 400 eller 4.
Skottdagen är i slutet av februari för att den gamla romerska kalendern, som var i kraft innan den julianska kalendern, började med månaden mars.
Förut räknades den 24 februari som skottdagen, bland annat i Finland och Sverige. Finland EU-anpassade skottdagen 2000 så att den flyttades från den 24 februari till den 29 februari. Sedan dess har 29 februari officiellt varit skottdagen.
TV-nytt besöker också en liten nyfödd baby som har fötts på skottdagen 2000.
Traditionen att kvinnor får fria på skottdagen härstammar från England. Där var det en låtsaslek för överklassen. Då har damerna trumf på hand. Den man som tackar nej bör dra sig ur med hjälp av en dyrbar gåva. Helst kjoltyg, silkeshandskar eller dylikt.
I Lappträsk ordnar man friardag på skottdagen. Där finns också en ungkarlsbörs där man försöker hitta en partner. De par som gifter sig och stannar i kommunen kan få en tomt till halva priset ett år senare. (klipp 3)
Läs också
- Om skottår och skottdag (sv.wikipedia.org)