USA: Skolorna erbjuder billiga hobbyer

I en del skolor i USA får eleverna sporta gratis efter skolan, i andra är hobbyavgiften några hundralappar per år. I Madison i nordöstra USA får Gaby Fuchs och Gabby Conmy sporta så mycket de orkar för en avgift på 130 euro per läsår.

En vardagskväll i början av februari är det full rulle i skolan. Brottningsmatcher avlöser varandra i en gympasal, medan flera basketlag turas om att spela i en annan. I auditoriet är det musikalövning, Les Misérables har premiär i mars. Och mycket pågår också utanför skolan: i en simhall i närheten tränar simlaget medan ishockey- och bowlinglagen möter sina konkurrenter i grannstäderna.

Vi befinner oss i Madison i New Jersey, drygt 40 km väster om New York, i stadens offentligt finansierade high school, med 700 elever mellan 14 och 18 år. Idrottslagen är skolans egna lag, och musikalen sätts upp av skolan. Här deltar ungefär 80 procent av skolans elever i någon fritidsaktivitet i skolans regi under kvällstid.

– Fritidsaktiviteterna berikar elevernas skolgång. De lär sig jobba i team, de får nya erfarenheter, de lär sig om ledarskap och också om frivilligarbete, säger vice rektorn vid Madison High School, John Connolly.

Från jazzorkester till golf

Det är därför som skolan utan knot står för största delen av kostnaderna för hobbyerna. Eleverna betalar en engångsavgift, en så kallad aktivitetsavgift, på motsvarande 130 euro per läsår, och får då delta i så många fritidsaktiviteter som de önskar. Listan på hobbyer som erbjuds via skolan är lång. Skolan har 27 lag, från golf och tennis till friidrott och fotboll på olika nivåer. Dessutom finns ett tjugotal övriga aktiviteter, eleverna kan välja mellan att spela i skolans jazzorkester, förbereda sig för OS i fysik, jobba med skoltidningen, konversera på främmande språk, delta i filosofiklubben och så vidare.

När man pungat ut med 130 euro per läsår ingår det mesta: busstransporter till tävlingar och träningar utanför skolan, tränarnas och ledarnas arvoden och i regel också den sportutrustning som eleverna behöver. Utrustningsbudgeten för detta läsår går i Madison High School på motsvarande drygt 60 000 euro, vilket räcker till det mesta, men inte riktigt allt.

Ingen utesluts

En hobbyavgift på 130 euro per läsår låter som rena rama vrakpriset i en finländarens öron men priset får ändå skolans sportchef Sean Dowling att rynka pannan.

– För några år sedan var det fortfarande gratis att delta i aktiviteterna utanför skoltid. Jag gillar inte alls att det måste kosta för eleverna, det borde ha tagits från budgetmedlen.

Det var i samband med nedskärningar i skolbudgeten för ett par år sedan som avgiften infördes, men Dowling säger ändå att han aldrig förhindrat någon att delta i en sportgren på grund av att föräldrarna inte har råd att betala.

- Några gånger har föräldrar tagit kontakt med mig och bett om att få betala i rater, för att de har skilt sig eller fått sparken och inte har råd med avgiften. Då brukar jag säga: vi tar hand om det. Betala senare, om du har råd.

Föräldrarna förväntas ändå bidra med guldkanten. Om laget vill göra eller köpa något extra, som att beställa likadana jackor med lagets namn eller ordna festmiddag för laget, är det ofta föräldrarna som engagerar sig. Lagen samlar också pengar till exempel genom att sälja hamburgare på fotbollsmatcher, genom att sälja kakor i bekantskapskretsen eller genom att tvätta bilar.

Byter gren varje sporttermin

Gaby Fuchs, 17, och Gabby Conmy, 17, har till fullo dragit nytta av skolans hobbyutbud. De är kaptener i skolans bästa dambasketlag och är dessutom aktiva i skolans miljöklubb, vänelevsverksamheten och föreningen för primuselever. Fuchs spelar dessutom landhockey, medan Conmy hinner med både fotboll och lacrosse. Lacrosse är ett lagspel med racketliknande klubba.

Praktiskt går det ihop eftersom man i Madison High School liksom i de flesta amerikanska skolor delar in sportläsåret i terminer. Under höstterminen kan man i den här skolan till exempel spela landhockey och fotboll. Under vårterminen finns lacrosse på sportschemat. Och under den pågående vinterterminen är det bland annat basket som gäller. Det betyder att Fuchs och Conmy i några månader har basketträning sex gånger i veckan, två tre timmar per gång.

Hur hinner ni med allt?

– Man bli bra på att organisera sitt liv, och ibland måste man avstå från något. Så vi hinner inte med allt, säger Fuchs.

Lär sig att förlora

I Madison High School är det egentligen ingen som ifrågasätter att största delen av kostnaderna för fritidsaktiviteterna ska betalas av skolan. Hobbyerna är ett självklart inslag i skolans vardag, och de är viktiga för elevernas utveckling, det råder det stor enlighet om.

Vice rektorn John Connolly påpekar att flera av klubbarna har kommit till på initiativ av eleverna, som får ansöka om resurser via ett pitchningsförfarande. Nya klubbar som grundats utifrån elevernas förslag är till exempel poesiklubben, filosofiklubben, klubben för framtida ledare, schackklubben och klubben för sportnyheter och -statistik.

– De flesta klubbarna är inte särskilt dyra för skolan. Många klubbar möts bara en gång i veckan, leds av elever och har knappt några kostnader, och då behövs ofta bara att de får ha möten i skolan, och en vuxen som ger råd och hjälper till.

Då det gäller sporten är det ändå fråga om en mera omfattande logistik och en betydligt större kostnad för skolan, men sportchefen Sean Dowling talar sig varm för fördelarna med att eleverna sportar på fritiden. Och han nämner inte ens vad det gör för konditionen.

– I olika sportsituationer lär sig eleverna att respektera andra, att ta ansvar, att hålla vad de lovat. De lär sig om arbetsmoral och hur de ska handskas med motgångar.

Just det här med att vinna och förlora talar Dowling länge om.

– Inom sporten lär sig eleverna att de misslyckas ibland, de lär sig att härda ut och att lära sig av sina motgångar. Det lär man sig inte i klassrummen i dagens skola. Men kunskapen om hur man reser sig efter en förlust är något de kommer att ha nytta av i sitt fortsatta liv, för de kommer alla att ha motgångar, till exempel i arbetslivet.

Gene Melleno, som är huvudtränare för dambasketlaget i Madison High School och som själv jobbar som gympalärare i en annan skola, är mindre filosofisk och mer pragmatisk när han beskriver fördelarna med att eleverna har hobbyer via skolan.

– Det håller dem borta från gatorna. De har helt enkelt inte tid att göra något annat än att sporta, äta, göra läxorna och sova, säger Melleno, med den säkerhet som tjugo års tränarerfarenhet ger.

32 procent sportar gratis

Det är svårt att generalisera i ett land som USA, men så gott som alla high schools erbjuder sportgrenar och övriga hobbyer för eleverna. Men medan det tidigare för det mesta var gratis att delta i aktiviteterna, har minskade resurser till skolorna på många håll fått skolorna att införa avgifter framför allt då det gäller sporten.

I en nationell enkät riktad till föräldrar med barn i amerikanska högstadier (middle school) och gymnasier (high school), som publicerades vid CS Motts barnsjukhus vid Michiganuniversitetet i januari i år, uppger 32 procent av familjerna att deras barn sportar gratis i skolans regi.

Det betyder att majoriteten av familjerna betalar för skolsporterna. Medeltalet för avgifterna är motsvarande 110 euro per läsår.

Betala för att spela

I ett land där High School Sports är ett begrepp som levt med i generationer har den så kallade "pay-to-play"-principen (betala för att spela) väckt en omfattande diskussion. "Barn till låginkomstföräldrar blir utestängda från sporten" rubricerade NBC:s nyheter i somras, och forskning stöder påståendet att de avgiftbelagda sporterna slår hårdast just mot låginkomsttagarna. 30 procent av låginkomstfamiljerna i Michiganuniversitetets undersökning hade ett barn som deltar i en sport via skolan, medan motsvarande andel i höginkomstfamiljerna var 51 procent. Av familjerna med låga inkomster uppgav 12 procent att kostnaden för skolsporten lett till ett minskat deltagande i skolsporter.

Kids Play Foundation USA, en amerikansk organisation som arbetar för att avlägsna ekonomiska hinder för ungdomar som vill utöva sport, varnar i artikeln för konsekvenserna av inbesparningarna på skolsporten och citerar olika undersökningar som stöder påståendet.

Barn som inte sportar riskerar att drabbas av fetma, flickor som inte sportar blir oftare gravida medan de går i skolan och avbryter oftare sin skolgång innan de fått ett avgångsbetyg.

– Vad man tror att man sparar på nedskärningarna får man tillbaka i form av kostnader på lång sikt. Samhället förlorar på det, eftersom barnen belastar sjukvården och ibland också samhället, säger grundaren av Kids Play USA, Darryl Hill.

Läs också:

När barnets hobby blev för dyr
Hobbyidrott allt dyrare
Diskussion: Alldeles för dyrt!
Fem förmånliga hobbyer