Raseborg ger konkreta råd för bättre havsmiljö
Den dåliga havsvattenkvaliteten innebär miljonförluster eftersom fritidsanvändningen av skärgården minskar. I Raseborg gör staden nu en manual för att vattenägarna så enkelt som möjligt ska kunna förbättra havsvattnets kvalitet.
Enligt Finlands miljöcentral skulle det inbringa 50 miljoner euro per år om vattnet i Finska viken mådde bättre.
Raseborg har tillsammans med Ingå sydkustens sämsta vatten och årligen beräknas staden förlora över sju miljoner euro på grund av det här.
För att förbättra situationen har staden tagit initiativ till en havsmanual, som är den första av sitt slag i hela landet.
Miljöchef Gustav Munsterhjelm säger att det handlar om att skrida från ord till handling.
- Visst det görs det en hel massa planer från statligt håll. Men det här räcker inte, utan man måste småningom övergå från planering till att också göra något praktiskt, konstaterar han.
Konkreta åtgärder
Kartläggningen av alla havsbottnar, som är fyra meter eller grundare påbörjades i somras och den fortsätter i sommar.
När kartläggningen är färdig kommer materialet att sammanställas så att det blir en lättfattlig och konkret manual där det står vad man borde och inte borde göra för att olika vattenområden ska må så bra som möjligt.
Gustav Munsterhjelm understryker att det inte handlar om tvång.
- Vi berättar till exempel för vattenägarna var det är fiffigare att bygga en flytbrygga i stället för att muddra. Vi berättar var ska man beakta fisklek och vi kan rekommendera var man ska bygga stora utfällningsbassänger med tanke på lantbruket.
Raseborgs stad har tidigare kartlagt avloppsvattenhanteringsprinciperna i Raseborg och tillsammans med havsmanualen är de två projekten något alldeles unikt i Finland.
Viktigt med lättfattlig information
Lillemor Fagerström bor året om vid Persöfladan i Raseborg innerskärgård.
Vattenområdet hör till det som hann undersökas i somras och det visade sig må rätt bra.
Det är främst på våren vattnet är grumligt, men det finns inga alger i Persöflada, berättar Fagerström.
Hon och hennes man Kurt Fagerström har redan gjort en hel del med tanke på att vattnet ska må så bra som möjligt.
- Vi har inte muddrat här, utan vi har pontonbrygga som vi har byggt. Vi har inte heller en vanlig klosett utan vi separerar allting och gråvattnet går via en bädd.
Enligt Lillemor Fagerström är det viktigt är det att informationen i havsmanualen ska vara lättillgängligt och lättfattligt.
- Det borde också finnas information om vad man kan göra personligen och hur mycket arbete det krävs och hur mycket det kostar. Det tror jag att mänskor är intresserade av eftersom det inte får bli för dyrt.
Stor ekonomisk och ekologisk betydelse
Miljöchef Gustav Munsterhjelm menar att det allt som oftast kommer frågor om hur vattnets kvalitet är i Raseborg.
- Vi får ganska ofta samtal av mänskor, som funderar på att köpa en tomt i Raseborg och som vill veta hurdant vattnet är här. Så vattnets kvalitet betyder ekonomiskt väldigt mycket och det betyder väldigt mycket också ekologiskt.
Raseborgs stad genomför karteringen av havsområdena tillsammans med yrkeshögskolan Novia.
Havsmanualen ska vara färdig om ett år och kommer att finnas både digitalt och i pappersformat.
Raseborg kartlägger kustvatten med stöd av stiftelsepengar
Havsbotten undersöks meter för meter i Raseborg
