Politiska reportern som vill ut på fältet
– Jag blir ivrig när jag får fara ut på fältet och träffa vanligt folk, säger politiska reportern AG Karlsson, som vill berätta för publiken vad ett politiskt beslut innebär på riktigt. Karlsson intervjuas i Svenska Yles serie Bakom kulisserna.
När Anders Gustav Karlsson – eller AG, som de flesta kallar honom – på morgonen får veta att han är den politiska reporter som ska följa upp dagens stora valpolitiska utspel kastar han sig ofta på telefonen. Ibland vill nyhetschefen på Svenska Yles nyhetsredaktion i Helsingfors ha ett "effektiverat tele" redan till radiosändningen klockan tio. Ett nyhetstelegram med effekt innebär ett 30 sekunder långt radioinslag, som inleds med att nyhetsuppläsaren läser en kort introduktion, en så kallad förspeak, varefter man hör en person svara på ett par frågor.
Orsaken till att Karlsson har bråttom är att det gäller att hitta en person som kan uttala sig om ämnet så snabbt som möjligt.
– Det svåraste är ofta att man måste hitta någon som talar svenska. Det här förstår ofta inte de som jobbar enbart på finska i Finland, hur mycket mera komplicerat det blir på grund av språket, säger Karlsson.
Yle satsar på öppenhet inför riksdagsvalet
- Inför riksdagsvalet den 19 april 2015 satsar Yle på att öppna upp valbevakningen för publiken.
- För Svenska Yles del betyder det bland annat att nyckelpersoner inom Yle berättar om hur de jobbar med riksdagsvalet och varför Svenska Yle väljer att göra på ett visst sätt.
- Artiklar i serien:
Valkompassveteranen med många bollar i luften.
Politiska reportern som vill ut på fältet
Webbexperten som sätter fokus på mobilen
Lokalreportern som gillar att analysera
Redaktionschefen som lägger näsan i blöt
Debattledaren som vill ställa de rätta dumma frågorna
Grävaren som vill hitta tråden från förr tlll nu
När det blir napp ställer Karlsson några raka och konkreta frågor, bandar samtalet och “klipper” inslaget, vilket numera betyder att han tar ut det ljudspår han behöver på datorn. Editeringen går snabbt eftersom han ofta bestämmer sig redan under intervjun vilka citat han kommer att använda, och han behöver därför sällan lyssna igenom hela bandet på nytt. Sedan skriver han texten som nyhetsuppläsaren ska läsa upp, allt i rasande fart. Ibland blir inslaget klart först några sekunder innan det ska sändas i radio.
– Det är intressant att försöka få ut något vettigt ur den man intervjuar på fem minuter. Men ibland är det också roligt att ha annat slags material att jobba med. Jag tycker om variation i arbetet. Ännu har jag inte upplevt två likadana arbetsdagar, säger Karlsson, som jobbat som journalist i 22 år, de fem senaste åren med politisk journalistik.
Längre inslag på sju minuter
Mycket av den valrapportering som AG Karlsson jobbar med är ändå planerad i förväg. Hela gruppen av politiska journalister på Yles svenskspråkiga nyhetsredaktion i Böle diskuterar tillsammans vilka frågeställningar som är centrala inför valet. Utifrån dem bokar de enskilda reportrarna intervjuer med politiker i olika partier kring dessa teman. Reportrarna kan komma med egna idéer, eller spinna vidare på andras idéer. I intervjun är sedan reportern ute efter en nyhet, någon information som inte kommit fram förr.
– Reportern bär alltid det slutliga ansvaret för att inslaget blir intressant. Om man har tid är det då alltid bättre att träffa personen ansikte mot ansikte. Det blir mera levande så, och man kan också se kroppsspråket, säger AG Karlsson.
Speciellt viktigt är det om man ska göra ett längre inslag. I radion kan ett längre inslag betyda ett gediget sjuminutersreportage för nyhetssändningen Aktuellt 17, med mellanspeakar och andra element, som ljudspår. På webben kan det handla om en längre text med flera bilder och klipp.
Karlsson tycker om att jobba med det längre formatet, framför allt för att han får åka ut och träffa vanligt folk, men också för att han tycker om att fördjupa sig i ett ämne och ta reda på hur allting hänger ihop. Karlsson uppfattas på redaktionen som den sakliga, kunniga och noggranna reportern som går i gång på sådant som många andra bävar för.
Karlsson är därför ofta den som rapporterar om till exempel turerna i social- och hälsovårdsreformen eller reder ut följderna av olika kommunrelaterade reformförslag. Kollegerna berättar med glimten i ögat att ifall något komplicerat kommunreformsförslag landar på redaktionen någon av de dagar Karlsson är ledig sprids en missmodig stämning på morgonmötet, eftersom ingen delar hans “nästan perversa intresse” för att gräva ner sig i tematiken.
Kaotiska valkvällar
AG Karlsson tycker om att jobba med valet, speciellt förhandsbevakningen. Att jobba under själva valkvällen uppfattar han som en av de största utmaningarna i jobbet.
– Det är kaotiskt och hela tiden ont om tid. Under valkvällen måste man väldigt snabbt dra de rätta slutsatserna och ställa de rätta frågorna, och fatta beslut om när man vågar deklarera vem som vunnit och vem som förlorat valet.
Karlsson minns några rysare under åren, som när det blev Svenska folkpartiet och Carl Haglund som knep det sista mandatet i EU-valet 2009, vilket klarnade väldigt sent. Också årets val innehåller många spänningsmoment. AG Karlsson tycker att det ska bli intressant att se hur starkt Centern kommer att vara, och ifall Centern vinner valet, vad som händer sedan.
– Vem ska de sedan bilda regering med om de övriga partierna förlorar? Om till exempel Sannfinländarna backar med fyra procent, vill de i så fall vara med i regeringen?
Journalistik är berättelser
AG Karlsson bestämde sig som 12-åring att han ville bli journalist. Han minns inte riktigt varför han drömde om det redan som barn, men journalist blev han, och efter att ha jobbat som reporter på X3M, som allmänreporter på nyhetsredaktionen i Helsingfors och som nyhetschef i Borgå landade han till slut på politikredaktionen, lite av en slump, eftersom ett jobb råkade bli ledigt där.
– Men jag är nöjd. Jag har alltid haft ett intresse för samhället, mitt första biämne var statskunskap.
Huvudämnet var ändå journalistik, och det bästa med journalistiken är berättelserna, dem han får höra och dem han får berätta för publiken. Han medger också att han tycker om att uppträda. Men det viktigaste är public service-tanken.
– Jag vill stå till tjänst för allmänheten. Jag vill berätta historier som folk har nytta av.