Grexit - vad händer om Grekland lämnar euron?
Ett resultat av den grekiska skuldkrisen kan bli att Grekland lämnar euron och går över till en egen valuta. Ett sådant resultat skulle vara dramatiskt, med tunga konsekvenser för det grekiska folket. Men ett utträde skulle också få konsekvenser för den europeiska ekonomin.
Begreppet Grexit (Greek exit) myntades för tre år sedan för att ge namn åt den process som kommer igång i fall Grekland tänker lämna den gemensamma valutan. Frågan diskuterades flitigt under 2012 i grekiska och internationella medier.
Grexit spökar igen
Nu är Grexit aktuellt igen efter att vänsterpartiet Syriza vann valet i slutet av januari. Premiärminister Alexis Tsipras och finansminister Yanis Varoufakis (han avgick 6.7.2015, red. anm.) har sagt att man inte har några som helst planer på att lämna eurosamarbetet.
Men om alla förhandlingar klappar ihop och Grekland är utan pengar i slutet av månaden då nuvarande stödpaket upphör, blir ett utträde kanske det enda alternativet. Om Grexit realiseras blir det en process som blir ekonomiskt, juridiskt och politiskt komplicerad.
Pressen på Grekland att lämna eurozonen är speciellt hård i Tyskland. En opinionsundersökning i början av året visar att varannan tysk (48 %) vill att Grekland lämnar euron. Mindre än en tredjedel (29 %) vill att Grekland stannar och 23 % har ingen åsikt.
Plan Z
Under 2012 gjordes en plan upp i största hemlighet för Greklands utträde ur euron. Planen har kallats ”plan Z”. Med om att utarbeta planen var drygt 20 personer inom EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden. Hela arbetet var mycket hemligt. Inte ett enda papper skrevs, ingen e-post skickades om frågan och inga grekiska myndigheter informerades.
”Plan Z” skulle omstrukturera den grekiska ekonomin och framför allt banksystemet. De grekiska bankerna skulle isoleras från det gemensamma TARGET2-systemet, alla bankautomater skulle stängas och stränga kapital- och valutakontroller skulle införas.
Förberedelserna för ett eventuellt utträde borde ske i största hemlighet. I annat fall skulle folk rusa till bankerna och tömma sina konton eller flytta sina pengar utomlands. Blotta misstanken att sannolikheten för Grexit har ökat leder till att depositionerna minskar i bankerna. Det skedde 2012 och samma hände i ännu högre grad i samband med parlamentsvalet i januari.
Övergången till en ny valuta är en komplicerad och långdragen process. Nya sedlar ska tryckas och mynt slås. Den processen kan knappast hållas hemlig. Därför måste man införa tillfälliga arrangemang under en övergångstid.
En möjlighet är att alla banker håller stängt under flera dagar då eurosedlarna stämplas om till den nya valutan, drakman. Nästa steg kunde vara att trycka de nya sedlarna för distribution senare. Det tar ungefär sex månader.
Ekonomiska effekter
Om Grekland lämnar euron och inför drakman som valuta kan man räkna med en kraftig devalvering. Det är bra för den grekiska exporten som blir billigare. Det kan skapa tillväxt på längre sikt. En devalverad drakma gör också Grekland mera lockande för turisterna.
Medaljens baksida är att importen blir dyrare och det syns snabbt i vanliga grekers liv. Alla lån som tidigare har tagits i euro blir också dyrare. Samtidigt kan den inhemska produktionen gynnas på längre sikt.
”Grekernas inkomster halveras”
Greklands nationella bank varnade 2012 för katastrofala följder för grekerna om landet träder ut ur euron. Enligt bankens beräkningar kommer inkomsten per capita att sjunka med 55 procent och valutan devalveras med 65 procent mot euron. Recessionen i ekonomin blir ännu värre. Arbetslösheten ökar till 34 procent och inflationen stiger till 30 procent.
Enligt en analys från den grekiska tankesmedjan IOBE skulle drakman tappa hälften av sitt värde i förhållande till euron. Det här skulle driva upp inflationen till 40-50 procent. För att stoppa fallet i drakmans värde skulle centralbanken vara tvungen att höja räntorna till 30-40 procent. Låntagarna skulle inte längre ha råd att betala sina bostadslån och det kunde leda till katastrof för grekiska banker.
Hur som helst kommer Grekland att ha en lång och svår väg tillbaka till den ekonomiska nivå man hade innan skuldkrisen bröt ut. Optimistiskt kan man räkna med att den genomsnittliga årliga tillväxten kunde vara 2,5 procent under de kommande tio åren. I så fall skulle Grekland år 2025 vara tillbaka på samma förmögenhetsnivå som 2005. Grekland kommer då inte ha bakom sig ett förlorat decennium, utan två.
Inverkan på Europa och världsekonomin
Det finns ingen enhetlig syn på hur Grexit kunde tänkas påverka eurozonens ekonomi. Amerikanska centralbanken FED:s tidigare chef Alan Greenspan sade till BBC att Grexit är oundvikligt och att ett utträde också kommer att påverka hela eurozonen. Den grekiska finansministern sade nyligen att om Grekland tvingas lämna eurozonen kommer andra länder oundvikligen att följa efter och valutablocket kommer att kollapsa.
Det här kan vara förhandlingstaktik, men det har funnits farhågor att Grexit kunde sprida sig och leda till press på Cypern, Portugal, Spanien, Irland och Italien. Bland annat kan räntan på dessa länders statslån komma att stiga och bromsa den pågående återhämtningen.
Grexit kommer antagligen att innebära att landet aldrig kommer att betala tillbaka sina lån. Långivarna måste alltså räkna med att ett utträde blir kostsamt i form av kreditförluster.
Men det finns också en annan argumentation. Greklands ekonomi är liten och en kollaps skapar därför ingen stor effekt på världsekonomin. Greklands bruttonationalprodukt är 0,3 procent av väldens samlade BNP. Som jämförelse växer Kinas ekonomi med tre ”Grekland” var tredje månad.
Juridiska aspekter
Inget land har hittills lämnat den europeiska monetära unionen, EMU och de lagliga förutsättningarna kring ett utträde är oklara. Frågan har ändå utretts inom ECB redan år 2009. I EMU-avtalen finns inga klausuler om ett utträde, däremot nog i avtalen om EU. Enligt ECB:s rapport är det möjligt att ett land som lämnar valutaunionen också måste lämna EU. Ett land kan ändå inte uteslutas av andra medlemsländer från EMU. Beslutet måste fattas av landet självt.
Jan Hurri skriver i Taloussanomat att ECB är den enda yttre institution som kan tvinga ett land att lämna euron. Det finns inga formella rättigheter hos ECB, men centralbanken kan stänga av penningtrafiken mellan krislandet och ECB-systemet och tvinga fram ett utträde.
Men problemet är inte i första hand juridiskt, utan politiskt. Konsekvenserna av Grexit är så allvarliga att det sätter press på skuldförhandlingarna, som fortsätter nästa vecka. Ett utträde skulle trots allt vara en stor prestigeförlust för tanken om ett gemensamt Europa. Frågan blir då om de nationella intressena kör över ett idealistiskt Europaprojekt.
Läs också: Grekland kan bli en trojansk häst
Greklands finansminister - en sexikon?