Separatister attackerar Debaltseve i östra Ukraina

Lättnaden världen över var stor över att de fyra toppledarna lyckades få fram ett avtal. Nu börjar allt flere ändå undra om det hela är en hägring.

Enligt Ukrainas president Petro Porosjenko avbröts förhandlingarna flere gånger som oframkomliga, men tog sedan hackande och hostande fart igen.

Och det slutliga avtalet undertecknades inte av de fyra statsledarna utan av kontaktgruppen, med representanter från Ukraina, Ryssland och OSSE, samt separatistledarna från Donetsk och Luhansk. Den här omvägen togs för att Ukraina skulle kunna sluta ett avtal med separatisterna utan att formellt behöva erkänna dem som officiella förhandlingspartner.

Det är talande för hela avtalet som innehåller många oklara punkter. Det ger separatisterna i östra Ukraina ett stort inflytande på hur resultatet kommer att bli.

Kompromiss

- Alla delar av avtalet är ett resultat av långa förhandlingar, och det här var en acceptabel kompromiss, säger forskaren András Rácz vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.

Ett av de största problemen med torsdagens Minskavtal är att tidpunkten för när avtalet ska träda i kraft sköts fram med nästan tre dygn från att det ingicks. Avtalet träder i kraft vid midnatt natten till söndag.

Dagens strider kring Debaltseve visar att separatisterna gör allt för att erövra den strategiskt och logistiskt viktiga staden medan tid är. Debaltseve är en viktig trafikknutpunkt för tåg- och landsvägstrafik mellan Donetsk och Luhansk.

Oklara gränser

Rácz säger att avtalet är skrivet utan att specificera gränserna för vad som räknas som separatistkontrollerade områden. Det betyder att läget vid den tidpunkt avtalet träder i kraft blir utgångspunkt och separatisterna får behålla det de erövrar fram till vapenvilan.

- Eftersom Debaltseve är så viktigt för separatisterna är det största problemet att de antagligen kommer att fortsätta strida ända tills de lyckas erövra staden.

- Jag är mycket skeptisk till att eldupphöret kommer att inledas som planerat, säger Rácz.

En annan kritisk punkt i Minsk-avtalet fastslår att tunga vapen med början från tisdagen måste dras bort till ett avstånd på minst femtio kilometer från konfliktområdet. Det ska vara klart första mars. Däremot talas det inte alls om att dra bort marktrupper.

Det innebär i praktiken att områden som flygplatsen i Donetsk förblir i separatisternas händer.

Påtvingad grundlagsändring

Enligt avtalet måste Ukraina genomföra en grundlagsändring före årets slut tillsammans med separatistledarna. Det här ger separatisterna en vetorätt angående grundlagsreformen som alltså ska fastställa vilken status områdena i östra Ukraina får.

Rácz säger att det innebär en risk för att separatisterna missbrukar möjligheten att inlägga veto. Men man kan också se mera optimistiskt på det:

- Separatisternas vetorätt kan medföra en garanti för att invånarna i östra Ukraina faktiskt får sin åsikt hörd då konstitutionen ska skrivas.

Rácz säger sig vara lite optimistisk trots allt.eldupphöret Det nya Minskavtalet är mera konkret och genomtänkt än det förra och det ger grund för en försiktig optimism.

- Alla sidor är intresserade av att få ett slut på kriget i östra Ukraina, säger Rácz. Han konstaterar att det kan lyckas att genomföra det nya Minskavtalet om alla visar god vilja. Och viljan kan finnas eftersom kriget har kostat alla parter mycket mera än de kunde föreställa sig då konflikten började.

Läs också:
Misstag avslöjar Rysslands inblandning