Närvårdarstudier på svenska ska ge arbete åt invandrare

Nu ska närvårdarstudier erbjudas för invandrare som väljer att lära sig svenska i huvudstadsregionen. Det här ska leda till sysselsättning och fler närvårdare som kan svenska.

Många ifrågasätter att invandrare lär sig svenska som första språk i huvudstadsregionen. Svaret till tvivlarna är svenska språkstudier som kombineras med en närvårdarutbildning som i sin tur leder till arbete.

Det är Arbis, Yrkesinstitutet Prakticum och Luckan som ansöker om finansiering till projektet. Helsingfors Arbis roll är att erbjuda språkstudier, Prakticums ska erbjuda närvårdarstudier och Luckan ska erbjuda mentorer under studierna.

De svenskspråkiga studierna ska leda till sysselsättning

Arbis invandringskoordinator Ann-Jolin Grüne menar att yrkesutbildningen är en fortsättning på de svenskspråkiga integrationsstudierna som Arbis redan erbjudit i tre år.

- Nu har vi en integrationsutbildning på svenska, men vad händer efter det? Vi vill utveckla en yrkesinriktning och vi satsar på närvårdarstudier eftersom det finns en brist på svenskspråkiga närvårdare i huvudstadsregionen. Det finns inte heller någon rekryteringskanal för svenskspråkiga arbetsgivare att hitta invandrare så som det finns på finska, berättar hon.

Är det här ert svar till Närings-, trafik och miljöcentralen (NTM-centralen) som inte varit positiva till att invandrare väljer att gå integrationskursen på svenska? Deras argument är att det inte finns arbete för svenskspråkiga invandrare i huvudstadsregionen?

- Jo, visst är det ett svar. Arbets- och näringsbyråns (TE-byrån) argument till att inte ge stöd åt dem som vill läsa svenska som första språk är att studierna inte leder till sysselsättning. Nu försöker vi förtydliga att de kan leda till sysselsättning.

Vissa invandrare som flyttat till Finland är kritiska till att man lär sig svenska i stället för finska? På Arbis håller ni fast vid att bibehålla integrationskursen på svenska och vill nu dessutom kombinera den med en yrkesutbildning på svenska. Hur klokt är det?

- Jag håller fast vid lagen som säger att vi är finsk- och svenskspråkiga. Då finns det yrken som kräver både finska och svenska. Vi borde fundera hur man kan lära sig båda språken så att alla möjligheterna är öppna för nyinflyttade i Finland. Vårt ansvar är att visa vad den svenska integrationskursen kan leda till för dem som verkligen vill lära sig svenska.

Väntar på besked

Om projektet får finansiering hoppas Grüne på att utbildningen kan sätta igång våren 2016 med intensiva språkstudier. Det innebär att de studerande på hösten år 2016 kan inleda sina närvårdarstudier.

- Ansökan har nu gått till NTM-centralen och vi väntar på besked av dem, säger Grüne som hoppas på ett ja redan under våren.

På Prakticum anser prorektor Christian Mikander att det i huvudstadsregionens kommuner finns ett klart behov av att utbilda invandrare till närvårdare. Eftersom samarbetet mellan Arbis, Luckan och Prakticum är ett pilotprojekt är det svårt att säga hur stort intresset kommer att vara bland invandrare.

- I andra regioner och på finskt håll där man gjort liknande projekt har det gått bra. Jag tror att det borde finnas ett ganska stort intresse för den här utbildningen här också, säger Mikander.

Läs också:

Du skall inte lära dig svenska, Aleksandr!
Anna-Maja Henriksson: Invandrare borde få lära sig svenska
Finland ska vara tvåspråkigt också för invandrare
Alexandr får inte lära sig svenska