Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

"Ett försvarssamarbete höjer tröskeln för en angripare"

Från 2015
Uppdaterad 19.02.2015 10:19.
Statssekreterare Marcus Rantala (SFP) från Försvarsministeriet och Hanna Smith, forskare vid Alexandersinstitutet vid Helsingfors Universitet.
Bildtext Statssekreterare Marcus Rantala (SFP) från Försvarsministeriet och Hanna Smith, forskare vid Alexandersinstitutet vid Helsingfors Universitet.
Bild: Yle/Rikhard Husu.

På vilket sätt skiljer sig det försvarssamarbete mellan Finland och Sverige som nu skisseras från de övningssamarbeten som pågått länge mellan länderna?

- Vi ska nu se vilka vi kan göra utöver det strikta fredssamarbetet och också titta på optioner - utan förpliktelser, det är viktigt att säga, utan en allians - men vi kommer att titta på förhand på olika scenarier och olika möjligheter att kunna agera tillsammans och det är en stor skillnad mot tidigare, säger statssekreterare Marcus Rantala (SFP) från Försvarsministeriet.

Både Marcus Rantala och hans svenska kollega, statssekreterare Jan Salestrand på Försvarsdepartementet i Stockholm är noga med att påpeka att det svensk-finska försvarssamarbetet inte är en försvarsallians. Men Marcus Rantala säger att det kan utvecklas till en sådan i framtiden om den politiska viljan därtill finns.

Nu väntar en översyn av diverse lagar som i dagens läge sätter stopp för ett utökat samarbete. Marcus Rantala exemplifierar med höstens ubåtsjakt i Stockholms skärgård:

- Även om Finland skulle ha varit intresserat eller fått en förfrågan om att delta i operationen så är det inte möjligt med dagens lagstiftning, eftersom den bara ger oss rätt att öva utanför Finlands gränser, inte att delta i en skarp insats, säger Marcus Rantala.

Defensivt samarbete

Från Sveriges sida understryker man försvarssamarbetets defensiva karaktär:

- Det finns inte någon som skulle säga att vi utgör något hot, vi är två defensiva nationer som är helt inriktade på att skydda våra länder. Det är inte emot någon, inte emot Ryssland, det hotar ingen alls, säger Jan Salestrand på Försvarsdepartementet i Stockholm.

Hanna Smith, forskare vid Alexandersinstitutet vid Helsingfors Universitet menar att man knappt hade kunnat hitta en bättre tidpunkt för att tillkännage ett finsk-svenskt försvarssamarbete än just i dag:

- Ryssland har händerna fulla i östra Ukraina just nu. Nyheten om vårt försvarssamarbete har inte kommit upp stort i de ryska medierna. Det kanske kommer lite senare, säger Hanna Smith.

- Det är klart att Ryssland inte ser något slags militärt samarbete mellan andra länder speciellt välvilligt, även om det är frågan om länder som inte är med i Nato, menar Hanna Smith. Men den ryska tolkningen är ändå att det är bättre att Finland och Sverige samarbetar med varandra än att de går med i Nato, anser hon.

Sverige och Finland ska nu granska konkreta samarbetsmöjligheter. Krigsfartyg ska kunna använda hamnar i båda länderna, flygplanen ska kunna landa och tanka på flygfält i båda länderna. Det handlar om utbyte av spaningsinformation och att bygga upp säkra kommunikationskanaler. Enligt myndigheterna ska det kunna ge nytta i både kris- och fredstider. Till exempel ska militära förmågor kunna användas gemensamt vid miljöolyckor. Man ska samarbeta med transportresurser och även se om det finns möjligheter att göra gemensamma upphandlingar av utrustning.

Krisen i Ukraina pådrivare

Trots den nytta som finns för båda länderna går det enligt Hanna Smith inte att blunda för att det här samarbetet inte hade kommit i gång lika snabbt utan krisen i Ukraina:

- Utan krisen hade man inte tänkt lika mycket på de brister som man nu vill åtgärda. Man trodde länge att östersjöområdets betydelse hade gått ner. Men nu visar det sig att den ligger helt i topp för det europeiska säkerhetstänkandet. Utan den här utvecklingen hade det tagit mycket längre att göra något konkret av tankarna på ett försvarssamarbete, menar Hanna Smith.

Ger försvarseffekt

Och visst kommer ett närmare militärt samarbete också ge en försvarseffekt, även om det inte är en formell allians:

- Om planerna som gjorts omsätts så vet ryssarna att både svenska och finska flygplan startar gemensamt när de gör sina överflygningar. Då blir det ett lyft i försvarsförmågan, säger Hanna Smith.

Jan Salestrand håller med:

- Det är klart att den som nu eventuellt vill göra något åt Finland eller Sverige måste utgå från att det finns två aktörer att förhålla sig till och där skapar man en tröskel för en angripare, säger Jan Salestrand.

Slaget efter tolv - dagens debatt: 18.02.15 Försvarssamarbete mellan Sverige och Finland

Programmet är inte längre tillgängligt

Mer om ämnet på Yle Arenan