Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Vart tionde barn känner sig ensamt

Från 2015
Uppdaterad 19.02.2015 12:30.
Barn på dagis.
Bild: Lehtikuva

Vart tionde barn känner sig ensamt och vart femte barn är i något skede helt utan vänner.

Det här påvisar Niina Junttila som är docent vid Åbo universitet i sin nya bok Kavereita nolla (Noll vänner på svenska).

Redan bland 5-6-åringar finns det ensamma barn. Resultaten baserar sig på ett stort antal intervjuer som Junttila har gjort.

- De upplever en stark känsla av ensamhet, men för de flesta varar det bara en tid och sedan går det över. Hälften av dem, det vill säga en tiondel, är ensamma en längre tid.

Pojkar känner sig mer ensamma än flickor. Det finns många pojkar som önskar att de skulle ha en vän som skulle lyssna och förstå.

"Ensamhet lamslår"

Enligt Junttila har en långvarig ensamhet negativa konsekvenser.

Docenten Niina Junttila har forskat i barns ensamhet,
Bildtext Niina Junttila har forskat i barns ensamhet.

- Ensamhet kan lamslå barnet. Flickor beskriver det som att "jag är osynlig och omärkbar, det kvittar om jag existerar eller inte. Ingen skulle ens märka något om jag plötsligt skulle dö eller sticka härifrån", berättar Junttila.

- En pojke i fjärde klass sade i sin tur att det är bättre att bli slagen än att inte alls bli sedd. Han var i flera år i samma klass, men han kände att inga av hans klasskompisar ens kom ihåg hans namn. Att känna sig helt utanför, det känns nog illa, säger Junttila.

Ensamhet kan enligt Junttila delvis vara slumpässigt, men det finns också orsaker. Det finns upplevelser av att vara annorlunda, den ensamma avviker enligt sig själv på något sätt från de andra.

- Sedan finns det också vanvård i hemmet och svaga sociala färdigheter som ligger bakom ensamhet.

Värre symptom

Enligt Niina Junttila har ensamheten inte nödvändigtvis ökat, men symptomen hos de drabbade barnen har blivit värre.

- Det leder till ångest, depression och ätstörningar och många andra typer av problem senare i ungdomen.

Enligt Junttila är ensamheten hos barn i lågstadieåldern oftast bestående. Många lyckas ändå få vänner då de börjar i högstadiet. Det första halvåret på sjuan är avgörande.

- Då kan du hitta en vän och uppnå en bra situation. I fall du det första halvåret är lite utanför, så är det tyvärr ofta så att du är utanför under hela högstadiet.

Junttila anser att beslutsfattare och lärare uppmärksammats för lite kring problemet med ensamhet. Enligt Junttila kan skolor och daghem göra mycket för att förebygga ensamhet.

- Storleken på klasserna verkar öka hela tiden. Man vet att ju större en klass är, så desto fler ensamma finns det. I en stor klass är det lätt att försvinna i mängden, för där finns de osynliga som inte behövs med i lekarna, eftersom det redan finns så många deltagare.

Också föräldrarnas exempel inverkar. De kan lära sina barn sociala färdigheter och växelverkan.

- Helt vardagliga saker. Men det känns som att de ofta glöms bort och att diskussionen uteblir.

Pekka Pantsu / Yle Uutiset